Aktuellt
Ny forminnesskylt i Norra ÄngbyBromma hembygdsförening sätter tillsammans med Stockholms stadsmuseum den 8 juni kl. 1500 upp en fornminnesskylt i hörnet av Zornvägen/Blackebergsvägen, Norra Ängby, nära Islandstorgets T-banehållplats. Här ligger en sten med de flesta skålgroparna i Bromma. Stenen är en offersten från bronsåldern. Vi vill meddela den glädjande nyheten, att stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal har lovat komma för att avtäcka skylten!
I samband med avtäckningen av skylten presenteras också hembygdsföreningens senaste bok ”Torpen i Bromma. Historik, lägen och lämningar”. Boken har författats av Nils Ringstedt, doktor i arkeologi och ansvarig för fornvårdsfrågor i hembygdsföreningen. Han har ställt samman uppgifter om alla i Bromma idag kända torp och stugor, som varit krogar, brännerier, hem för mjölnare, smeder, skogvaktare och statare. De flesta är nu försvunna - men ett tiotal stugor finns kvar! Underlag för boken har varit en torpinventering av Bromma Hembygdsförening från början av 1990-talet, uppgifter i Bromma Hembygdsförenings årsböcker och uppgifter i husförhörsprotokollen för Bromma. Nils Ringstedt har även vid egna fältstudier påträffat lämningar av försvunna torp. Torpen och stugorna har lytt under Brommas gårdar och slott. Också dessa beskrivs i boken. På 22 kartor över stadsdelar i Bromma är lägen för torp och stugor markerade. I boken framträder ett stycke Brommahistoria, som delvis går att uppleva genom egna besök i fält. Intresserade får möjlighet att köpa boken för 100:- kr.
Föreningens egen blogg
Inför årets arkeologiska utgrävningen i Norra Ängby har hembygdsföreningen startat en kulturmiljöblogg, så att alla lätt kan ta del av vad som händer. På bloggen kommer också annat som berör Brommas kulturmiljö att rapporteras.
Annica Ewing
Ny skylt vid Ålstensgravfältet
Hembygdsföreningens fornminnesgrupp har tillsammans med Stockholms stadsmuseum utformat ett antal informationsskyltar om fornlämningar runt om i Bromma. Den första skylten kommer att sättas upp vid Ålstensgravfältet i vår. Den 6 maj klockan 15.00 avtäcks skylten under högtidliga former.
Besök utgrävningen i Karsvik
Grävningarna i Karsvik, Norra Ängby, börjar 4 maj och pågår t o m 28 maj. Visningar av grävplatsen kommer att ske tisdagar och torsdagar kl 1300: alltså 5, 7, 12, 14, 19 och 26 maj. Alla intresserade är välkomna att se och höra om vad som påträffas i de olika schakt som studenter kommer att gräva i fornminnesområdet.
Nils Ringstedt
Utgrävning vid runsten
Enligt uppgift kommer arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet i maj 2009 också ta upp ett schakt intill runstenen vid Runstensplan, Norra Ängby. Stenen står på en uppbyggd stensättning som skulle kunna vara en vägbank eller liknande. Det är den som kommer att undersökas. På stenen står ”Udd lät resa stenen efter Björn, Ingrids fader. Han var Vides arvinge.” Stenen är ristad på två sidor och markerar antagligen ett arvsskifte.
Nils Ringstedt
Ny utgrävning i Karsvik
Stockholms universitets arkeologiska institution har seminariegrävningar i Karsvik, Norra Ängby, under maj månad med början 4 maj. Vid genomgång på universitetet den 3 april informerades om följande: Ett nytt schakt tas upp i platåhuset öster om de som grävdes förra året. Förhoppningen är att då kunna finna spår av en byggnad, till exempel stolphål. Ett stolphåll påträffades 2008. Vidare kommer grävning att ske till ursprunglig marknivå i det gamla schaktet. Kanske kan ett C14 prov tas för datering i botten. Vidare kommer åter ett schakt att tas upp i den stora stensättningen väster om platåhuset. Schaktet dras troligen vinkelrätt mot det gamla. Stensättningens funktion är oklar och behöver redas ut. Dessutom avses schakt dras i en av husgrundsterrasserna i västra delen av området. Det kan vara terrasser från äldre järnålder, vilket grävningen avser att ta reda på. Schakt dras även genom en eller ett par stensträngar där med avsikt att bland annat med C14 prov datera, när dessa anlades. Det blir en spännande maj månad! Jag kommer att rapportera fortlöpande här på hemsidan!
Nils Ringstedt
Nyfunnen grav vid Ålstensgravfältet
Hembygdsföreningens fornminnesgrupp har funnit en tidigare okänd rektangulär stensättning mellan Ålstensgravfältet RAÄ 2 och Mälaren. Stensättningen är 3,5 m x 5 m och 0,3 m hög, fylld. Den ligger ca 2 m söder om en terrass som hyst en stuga för många år sedan. Avståndet från stigen som går upp vid sidan av gravfältet är ca 38 m. Det finns omrört med sten kring terrassen så det är troligt att här funnits fler gravar.
Nils Ringstedt
Välkommen på föredrag
Teologie doktor och bibelarkeolog Dag Oredsson berättar om ”Omvälvningar i Jesajas Jerusalem” i Klockargården vid Lovö kyrka torsdag 19 mars klockan 19–20.30.
Lovö hembygdsförening
Nyupptäckt fornlämning
I november 2008 inventerade Bromma hembygdsförenings fornminnesgrupp området kring ett 40 m högt berg i kvarteret Kaplanen, Nockeby. Kvarteret ligger nära St:a Birgittas kyrka. Två hus planeras att byggas. Det var skälet till att vi beslöt oss för att se om det i skogen vid redan befintliga hus fanns några fornlämningar. Vi påträffade stensträngar som delvis sträcker sig runt berget. Vår hypotes var att det skulle kunna vara en fornborg eller en kultisk hägnad. En antikvarie från Stadsmuseet besökte platsen och noterade att här finns en stensträng. Länsstyrelsen kontaktades av föreningens fornminnesgrupp. Vi har nu fått veta att länsstyrelsens expert efter besök anser att det är en forntida ”vallanläggning”. Dess ålder kan vara brons- eller tidig järnålder. I Brommaboken 2010 hoppas vi kunna berätta mer om denna vallanläggning. Bromma tycks varje år kunna uppvisa tidigare okända fornlämningar!
Nils Ringstedt
Kunskapspark vid Lillsjön
Lillsjörådet med eldsjälarna Bengt Pettersson och Mari Wahlgren har utarbetat ett förslag om en Kunskapspark vid Lillsjön. Tanken är att lyfta fram både kultur och natur med stationer vid promenadvägen runt sjön. I södra delen finns fornlämningar. Lillsjörådet vill t ex återskapa den försvunna skeppssättningen (nu ligger den under Lillsjönäsvägen) och göra en kopia av den runsten som finns i fragment på Stadsmuseet. På runstenen nämns bonden Björn som bodde i Ulvsunda. I koloniområdet söder om sjön finns en hög som i området går under namnet Björns hög. Stadsdelsförvaltningen hade ett möte och en promenad runt sjön den 16 februari med olika intressenter från staden samt representanter för Lillsjörådet och Bromma hembygdsförening. Föreningen finner förslaget intressant och stöder tanken på en kunskapspark i området. Det är mycket fornminnesrikt, inte bara gravar finns här utan också de flesta av Brommas runristningar. Det tyder på ekonomiska resurser i forntiden. En rik grav norr om sundet in i Lillsjön grävdes på 1930-talet. Graven innehöll många pärlor av guldfolie, ett kopparbleck med en magisk besvärjelse, karolingiska föremål mm. Bland benresterna fanns en häst, ett svin och två hundar vilket tyder på status. Graven kan dateras till troligen 800-talet och den avlidne hade sannolikt en hög social status. Gården antas ha legat på platsen för Ulvsunda slott. Den kontrollerade med andra ord inloppet till Lillsjön och därmed det inre av Bromma. Det tyder på politisk och ekonomisk makt. Troligen hade Ulvsunda gården en särställning under yngre järnålder.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 12
Nya röjningar har skett i Karsvik, Norra Ängby, nära Östergården. Söder om den asfalterade stigen som går till Östergården har ett stort och tätt buskage tagits bort och avslöjat syllstenar från en husgrund – kanske tillhörande Mellangården som låg här tidigare. Omedelbart norr om stigen syns nu två möjliga husgrundsterrasser och norr om dessa ytterligare minst två, kanske tre. I backen har alltså den medeltida och senare byn Karsvik legat. Troligen har husgrunderna olika ålder vilket endast en grävning kan konstatera! Vi vet att Stockholms universitet har fått tillstånd av markägaren att ha seminariegrävningar i Karsvik i maj i år. Ännu vet vi dock inte var schakten kommer att tas upp. Till detta återkommer vi i denna spalt!
Nils Ringstedt
Nya skyltar
Bromma hembygdsförening har som ett led i arbetet för fornminnesvård i Bromma beslutat sätta upp skyltar vid gravfältet i Ålsten vid Ålstensängen, gravfältet i Smedslätten vid Aladdinsvägen samt ett gravfält i Norra Ängby, Komötet intill Peringskiöldsvägen. Medel har avsatts för fornminnesvård i Bromma. Föreningen har beställt skyltar hos Stadsmuseet med vilket vi har ett projekt för att genomföra våra intentioner. Stadsmuseet har bekräftat beställningen. Inom föreningen har förslag till text utarbetats och illustrationer för skyltarna. Vi hoppas att under våren kunna få någon eller några skyltar uppsatta i samband med en enklare ceremoni. När så kommer att ske lämnas information på hemsidan. Det finns flera intressanta fornminnen att skylta och att vårda i Bromma och föreningen avser att i framtiden beställa skyltning av fler fornminnen under förutsättning att de vårdas av stadens fornminnesgrupp.
Nils Ringstedt
Sponsor sökes
Bromma hembygdsförening vill vårda Brommas fornminnen. Vi vill förbättra områdets kulturmiljö och informera om de fornminnen vi har i Bromma. Därför vill vi sätta upp informativa skyltar intill några av Brommas intressanta fornminnen. Till en början vill vi ha skyltar vid vårdade fornminnen. T ex kan nämnas järnåldersgravfältet i Ålsten och bronsåldersgravfältet i Smedslätten. Också andra fornminnen kan senare komma ifråga. Hembygdsföreningen är beredd att svara för en del av kostnaderna men det behövs också sponsring. En sponsor får sätta sitt namn nederst på skylten tillsammans med Bromma hembygdsförening. Stadsmuseet kommer att svara för skylt och lämplig text. Initiativet till detta har tagits av hembygdsföreningen i samverkan med Bromma stadsdelsförvaltning. Föreningens sekreterare och ansvarige för fornminnesvård, Nils Ringstedt, kan lämna närmare information, telefon 08 - 80 12 50 eller nils.ringstedt@glocalnet.net.
Nils Ringstedt
Gammal nyhet i dubbel bemärkelse
I Bromma har hittills, såvitt känt, påträffats tre romerska silverdenarer från äldre romersk kejsartid. Två fynd har publicerats tidigare men kommer jämte det tredje myntet att på nytt nämnas i artikel i Brommaboken 2009. Det tredje tidigare inte kända myntet påträffades redan år 1921 eller 1922 i trädgården Bågvägen 21, Ålsten, av fru Lisa Andersson. Myntet väger 3,8 g och är från kejsare Antoninus Pius tid år 141 e K. Myntet förvaras i Stadsmuseet. Det är förvånande att så många romerska silverdenarer från äldre romersk kejsartid har påträffats i Bromma! Fantasin sätts i rörelse. Hur kom det sig att mynten hamnade här? Fyndomständigheterna i samtliga fall är oklara.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 11
Den 2 juni hade institutionen för arkeologi och antikens kultur en utställning på universitetet. Studenterna presenterade fynden från platåhuset, stensättningen och den vikingatida graven (vid de resta stenarna) samt preliminär tolkning. Beträffande graven antas de resta stenarna ha placerats senare när Karsviks bytomt mättes in och bedöms vara rest av ett ”femstenaröse”. Kamresterna från graven torde kunna dateras till 900-tal enligt docent Bo Petré som har erfarenhet vad gäller förhistoriska kammar och deras datering. Nitarna tyder på att en båt har bränts.Den stora stensättningens funktion är fortfarande tveksam. En teori är nu att där har varit ett vattenhål – vilket författaren till denna text inte håller med om. I botten av schaktet påträffades sista grävningsdagen en bit av ett vikingatida skifferbryne. Platåhuset dateras till yngre järnålder. Ett intressant fynd förutom stolphålet är en sporre av järn.
Ett annat spännande fynd utgör en bit grönt stengods, sent 1500-tal, föreställande ett huvud.
Rapport kommer att skrivas och planering ske för att förhoppningsvis återuppta grävningarna 2009.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 10
Nya spännande fynd har kommit fram i platåhuset.
Den 26 maj påträffades en grön glaspärla – vikingatida – och den 27 maj, dagen före grävningens avslutande – kom ett vikingatida litet bryne fram nära stolphålet.
Brynet ser ut att vara något som kunde användas för att vässa små järnföremål, t ex nålar eller liknande. Kanske det tillhört någon vikingatida kvinna! Nu står det helt klart att platåhuset är från yngre järnålder.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 9
Det är nu helt klart att ett stolphål har påträffats i platåhusgrunden. Schakten täcker endast en liten del av den totala ytan. Den outgrävda delen döljer antagligen ytterligare stolphål. Grävning 2009 – om tillstånd beviljas – kan avslöja ytterligare stolphål. Nu syns efter rensning tydligt att husterrassen är uppbyggd av sten.
I terrassen har förutom en del recenta föremål också påträffats mycket vikingatida keramik, en möjlig del av en sporre, en rest av en sölja och litet kol. Den stora stensättningen har visat sig ha en mycket djup grop fylld med sten. Bränd lera och lite slagg har påträffats liksom en rostig kniv, lite hästskosöm och fårtänder. Det är oklart om det rör sig om fynd från förhistorisk eller historisk tid.
Docent Anders Carlsson har nu hypotesen att den stora stensättningen kan vara en kultplats, ett harg, något som förekom invid stora hallar under yngre järnålder. Stensättningen avgränsas av mycket tydliga kantkedjor och är uppenbarligen anlagd. Den 28 maj avslutas grävningen för året men universitetet hoppas på flera års fortsatta grävningar i Karsviks spännande fornminnesområde!
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 8
Osteologer har nu kommit fram till att det inte är hästtänder i graven vid de resta stenarna utan tänder från ko. I och för sig kan graven ändå markera någon med viss status eftersom en pilspets har bilagts som gravgåva. Endast en pilspets har tidigare påträffats i Bromma – 1942 i Riksby. Den är dessutom av en annan typ, mer information om den pilspetsen finns här. I graven hittades också bitar av en kam. Hypotesen är att kammen är från 700-800-tal. Eftersom graven nu är färdiggrävd har den lagts igen. I platåhuset har också påträffats en bit av stengods från 1500-talet. Två veckors grävning återstår.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 7
En flitig besökare på utgrävningen, Hans Erik Jonsson, har gjort en 255 sekunder lång film som han kallar Första Veckan på "Karsviksberget". Vill du se filmen kan du klicka här.
Arkeologi i Norra Ängby, del 6
Den 15 maj påträffades en kniv tillsammans med lite kol i den stora stensättningen. Kniven, som är mycket rostig och definitivt inte modern, låg på ca 40 cm djup under ytan. Fyndet av kniven gör att röset som tidigare tolkats vara bronsålder kanske troligare får anses som ett järnåldersröse. Vi får se vad de grävningsansvariga till slut anser om röset.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 5
Den 14 maj framkom i vikingagraven ett par obrända hästtänder! Hästtänder förekommer ibland i vikingagravar. Det är intressant att de är obrända. Antagligen har vikingen bränts på bål på annan plats. Som bränsle har använts delar av båtbräder – därav de 15 båtnitarna. Det finns exempel på sådana gravar på t ex Lovö där de döda bränts med båtbräder – kanske en symbolisk handling. Efter likbränningen har resterna strötts i graven inklusive de föremål som var med på bålet. Hästtänderna har uppenbarligen lagts ned i efterhand. En symbolisk handling troligen enligt principen ”pars pro toto” alltså en del som representerar en helhet. Tänderna kanske får representera den dödes häst. Att få en häst med i graven fick endast de välbeställda, statusmänniskor. Det är inte uteslutet att den som begravdes hade någon funktion, kanske status – pilspets och hästtänder är ju tecken på det.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 4
Den 12 maj påträffades en ca 10 cm lång pilspets av järn från yngre järnålder en grav. Utöver pilspetsen hittades dessutom 15 nitar, brända ben av människa och järnålderskeramik. Det är den andra pilspetsen som hittats under alla grävningar som företagits i Bromma sedan början av 1900-talet. Den första pilspetsen som hittades i Bromma finns idag på Historiska museet, mer information om den finns här.
I platåhuset framkom idag en till tre fjärdedelar bevarad kruka av yngre järnålderskeramik. Tidigare i veckan har mynningsbitar från samma kruka påträffat. Fyndet av keramiken är ett belägg för att husgrundsterrassen är från järnåldern.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 3
Studenter från Stockholms universitets arkeologiska institution gräver nu för andra dagen i Karsviks fornminnesområde. Schakt har tagits upp i platåhuset, i den stora stensättningen med grop väster om platån och vid de två resta stenarna. I sistnämnda fall har det visat sig att det är en stensättning (grav) som markeras av de två stenarna. Fynd har redan börjat visa sig.
I platåhuset har i ytan påträffats yngre järnålderskeramik, bl. a. en mynningskant. Keramiken fanns i den ränna som löper nord/syd över västra delen. Intressanta fynd fanns också i graven vid de resta stenarna. (Det är endast ca en månad sedan som vi förstod att det är en grav genom en kantkedja som framträdde efter viss rensning.) I ytan påträffades en liten bit av bronsålderskeramik. Marken kan ha rörts om när graven byggdes under järnåldern. Kan en bronsåldersboplats ha funnits på platsen? Området nära graven är påfallande horisontellt. I graven har påträffats brända ben i den östra delen, bl. a. vid den östliga resta stenen. Benen finns i spridda koncentrationer i graven. Vidare har lite keramik påträffats och en nit. I den stora stensättningen med grop har schakt dragits upp genom gropen. Fosfatprover har tagits. Bränd lera och lite slagg (okänd ålder) har påträffats.
Stockholms stadsmuseums fornminnesgrupp har röjt en platå strax ovanför Östergården och intill skogsvägen som går ner till gården. Det har framkommit en tydlig husgrundsterrass uppbyggd av sten och med framträdande begränsningar av sten. Terrassen är ca 8 x 5 m.
Visning av grävningarna sker varje tisdag och torsdag kl. 13.00 under tre veckor från och med 5 maj. Nils Ringstedt kommer att rapportera regelbundet från utgrävningen här under fliken "aktuellt" på föreningens hemsida.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby, del 2
Den 28 april presenterade Riksantikvarieämbetet UV Mitt resultat från undersökning av Platåhusgrunden i Karsvik, Norra Ängby, med georadar. Med en sådan utrustning skickas signaler ner i jorden som ”studsar” på stenkonstruktioner i marken. Georadar fungerar som ett slags ekolod. Arkeologisk prospektering kan med georadar ske snabbt och över stora ytor. Apparaten dras fram och åter över den yta som skall undersökas i parallella profillinjer. På Karsviksplatån höll undersökarna 5 cm profilavstånd och sökte av en yta på 8 x 25 meter. Tyvärr är resultaten mycket svårtolkade på grund av att det finns många trädstubbar i platåytan. Det innebär stora störningar för den registrerande datorn. Undersökningen visade inte några stolphål, vilket undersökarna hade hoppats på. Däremot framkom en rektangulär struktur ca 11 m lång och 3-4 m bred. Denna struktur är snedställd i riktning nordöst – sydväst över platån. Georadarundersökningen påvisar också den svacka som syns visuellt på västra delen av platån. När grävningar börjar i maj (5-28 maj) kommer grävresultaten att jämföras med vad georadarundersökningen visat. Eventuellt kan nya mätningar ske samtidigt som grävning pågår. Georadarundersökningen kommer sannolikt att påverka var schakt dras i platån under grävningen.
Nils Ringstedt
Ny bok om Bromma
Boken Bromma före historien av Nils Ringstedt finns nu till försäljning, bland annat i Äppelvikens bokhandel. I boken sammanfattas kunskapen om Bromma under sten-, brons- och järnåldern.
Vandalisering av fornminne i Bromma
En medlem i hembygdsföreningen har uppmärksammat att en fornlämning (RAÄ 155) i Bromma har vandaliserats genom att någon har lagt upp jordmassor på det lagskyddade fornminnet. Fornlämningen i fråga är Gustav III väg som går från vändplan vid Bromma Reningsverk till korsningen Gubbkärrsvägen/Drottningholmsvägen. Vägstumpen är den kvarvarande delen av Gamla Drottningholmsvägen som invigdes 1788 i samband med att broförbindelserna till Drottningholm blev klara.
Bromma hembygdsförening har anmält skadegörelsen till Länsstyrelsen i Stockholm och uppmanat dem att vidta åtgärd för att få den ansvarige som dumpat jordmassor att återställa vägen såsom den såg ut innan nedskräpningen.
Nils Ringstedt
Arkeologi i Norra Ängby
Det blir grävning i Karsviks fornminnesområde i maj! Grävningstillstånd har beviljats. Arkeologstudenter kommer att seminariegräva i platåhuset, i den stora ”stensättningen” strax intill och i den stensättning som finns vid de två resta stenarna längre västerut. Det blir den 5-28 maj. Och det är sammanlagt 4 studentgrupper som kommer att gräva – en del av dem magisterstudenter. Sannolikt kommer grävningarna att fortsätta även våren 2009. Då planeras undersökning av de husgrundsterrasser och fossila åkrar från järnåldern som finns i västra delen av Karsvik.
Den 4 april var det ”syn” av området med företrädare för Stockholms Universitets arkeologiska institution, Stockholms Stadsmuseum, Stockholms stad (markägare), Riksantikvarieämbetet och Bromma Hembygdsförening (fornvårdsansvarige Nils Ringstedt). Representanter för Stadsmuseets Fornminnesgrupp var också med för att se var röjning av sly behöver ske innan grävningen kommer igång.
Före grävningen kommer metalldetektorer att söka av området. Vidare kommer personal från Riksantikvarieämbetet att med geofysiska prospekteringsmetoder undersöka platåhuset. Det innebär att med s.k. georadar ”röntga” platåhuset före grävning för att på det sättet se vilka strukturer som döljer sig under ytan – t ex stolphål! Vid grävningen kommer också benspecialister – osteologer – att medverka. Denna säsong är tanken att söka lösa platåhusets gåta. Sökschakt kommer att tas upp i platåhuset, den stora stensättningen och vid de två resta stenarna. En rapport kommer att skrivas så fort grävningen i maj är klar.
Av stort intresse är att visning av grävningsområdet skall arrangeras två gånger per vecka så att Norra Ängbybor och andra intresserade skall få veta vad som sker. Resultat kommer också att publiceras på arkeologiska institutionens hemsida.
Nils Ringstedt