Katalog över Brommas fornlämningar - per stadsdel

För information om katalogen klicka här.

För att se förteckningen i nummerordning klicka här.

Nr:	Stadsdel:
1.	Abrahamsberg
2.	Alvik
3.	Beckomberga
4.	Blackeberg
5.	Bromma Kyrka
6.	Bällsta
7.	Eneby
8.	Höglandet
9.	Mariehäll
10.	Nockeby
11.	Nockebyhov
12.	Norra Ängby
13.	Olovslund
14.	Riksby
15.	Smedslätten
16.	Stora Mossen
17.	Södra Ängby
18.	Traneberg
19.	Ulvsunda
20.	Ulvsunda industri
21.	Åkeshov
22.	Åkeslund
23.	Ålsten
24.	Äppelviken

Stadsdelen Abrahamsberg

RAÄ 136. Uppgift finns om möjlig fornborg på ”skidbacksberget” väster Stora Mossen. Enligt R. Dybeck (1800-talet) fanns på platsen en fornborg med kraftigt raserade murar och med tämligen branta sidor mot norr.

RAÄ 146. Äldre vägsträckning, ca 100 m lång, återstår av ursprungliga Gustav III:s väg till Drottningholm. Vägen är belägen i Abrahamsberg nära T-hållplatsen.

Stadsdelen Alvik

Inga registrerade fornminnen

Stadsdelen Beckomberga

RAÄ 55. Kvadratisk stensättning 6 x 6 m ligger på krön av moränrygg norr Beckomberga sjukhusområde och V om Spångavägen.

RAÄ 56. Se RAÄ 57.

RAÄ 57. Det är ett gravfält från yngre järnåldern med ca 25 registrerade anläggningar. Fornlämningsregistret uppger att det på RAÄ 57 finns 17 runda, 5 rektangulära och 1 kvadratisk stensättning. De rektangulära är 6-15 m långa och 4-8 m breda. Dessutom finns några högar 7-8 m i diam och 0,6 - 0,8 m höga. Gravfältet ligger på bergshöjd nära Söderbergaskolan vid Söderberga gårdsväg, nordväst om Beckomberga sjukhusområde. Av en rapport från Stadsmuseet 2000 framgår, att de ovan jord synliga gravarna på Söderberga-fältet mättes in 1944. Gravfältet antas utifrån gravarnas former vara från yngre järnålder. Antalet uppgick vid inventeringen 1944 till ett trettiotal i form av rektangulära och runda stensättningar samt högar och ett par skeppssättningar. Ett femtontal anläggningar öster om berget påträffades. De tolkas som husgrunder, gravar, ett dike och en brunn. Vid ny inventering år 2000 har emellertid fler gravar påträffats, än de som tidigare registrerats. Stadsmuseet drar i sin rapport slutsatsen, att fältinventeringen påvisat ett flertal kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

RAÄ 139. Det är en stensättning, som anges som osäker. Den har inte återfunnits vid efterinventering 2000. Läget är strax norr Beckomberga Skogsväg, Beckomberga sjukhusområde.

RAÄ 158. Ett gravfält 140 x 60 m stort med 10 fornlämningar i form av runda stensättningar är beläget i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.

RAÄ 159. En väghållningssten, 0,66 x 0,32 x 0,20 m, är uppställd på förmodligen ursprunglig plats. Ingen inskription finns. Stenen är belägen i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.

RAÄ 160. Anges i registret som möjligt gravfält? Det täcker en yta på 60 x 50 m och har minst tre gravliknande högar. Sannolikt är det rester av ett gravfält, som är beläget i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga.

RAÄ 161. Röseliknande stensättning, 7 m i diam., som är beläget på krön av högt impediment i blockrik terräng i Beckomberga sjukhusområde, Beckomberga, strax Ö om RAÄ 139 och N Beckomberga skogsväg.

RAÄ 162. Stensättning, som finns i norra delen av Beckomberga sjukhusområde och V Spångavägen, Beckomberga.

RAÄ 163. By och gårdstomt, som täcker en yta om 90 x 80 m. Enligt 1800-talskarta utgör området plats för Beckomberga gamla by. Den finns i norra delen av Beckomberga sjukhusområde och V Spångavägen.

Stadsdelen Blackeberg

RAÄ 68. Milstolpe, 1,2 m hög, är belägen i SÖ sluttning på större moränområde i Blackeberg vid Blackebergsvägen snett mitt emot RAÄ 157, älvkvarnsförekomst, och Södra Ängby skola.

RAÄ 135. Rund stensättning, 7 m i diam., 0,2-0,3 m hög finns på avsats i SV-sluttning nedanför moränbunden bergrygg i Blackeberg ca 150 m Ö rondellen Bergslagsvägen/Björnsonsgatan vid Råcksta gård.

RAÄ 147. Uppallad sten finns ca 50 m NO Kvarnvikens egendom och ca 200 m från Kvarnviken. Ligger på eller strax innanför Brommas västra sockengräns.

RAÄ 153. Hamnanläggning 110 x 130 m finns vid Tyska Botten, Blackeberg, syd om Blackebergsvägen. Anläggningen består av en brygga 7 m bred, 11 m lång och 2 husgrunder efter stallar.

Stadsdelen Bromma Kyrka

RAÄ 40. Det är ett gravfält från yngre järnålder med 30 anläggningar (2 högar, 24 runda och 1 rektangulär stensättning samt 1 kvadratisk stensättning, osäker). På 1930-talet hade gravfältet ett 50-tal gravar, innan flygfältet byggdes. Gravfältet är delundersökt 1937 och 1939. 19 gravar undersöktes. Gravfältet är beläget inom Ekeby gårds ägogräns på krön av NÖ-sluttning av mindre bergrygg, delvis på tomtmark strax NÖ Lillängsgatan i stadsdelen Bromma Kyrka.

RAÄ 45. Se beskrivning av RAÄ 40.

RAÄ 43. Rund stensättning 4,5 m i diam., 0,3 m hög ligger i moränvall i kvarteret Fornborgen, stadsdelen Bromma Kyrka.

RAÄ 125. Registret nämner en hög på tomt nr 25 inom kvarteret Tornuret (undersökt och borttagen 1946). Högen var 5 m i diam., 0,6 m hög. Vidare nämns en stensättning 3 m i diam., 0,3 m hög på tomt nr 12 i kvarteret Tornuret (som är undersökt och borttagen 1946). Fornminnena är belägna i stadsdelen Bromma Kyrka mellan Terserusvägen och Kyrkoherdevägen.

RAÄ 127. Rest av rund stensättning 6 m i diam., 0,1 m hög, finns på moränhöjd i trädgård mellan Stenhammarvägen och Attundavägen i Bromma Kyrka.

RAÄ 140. Uppgift finns i registret om närmast rund stensättning intill 8 m i diam., 1 m hög. Anges som troligen borttagen i samband med bebyggelse och belägen i Bromma Kyrka, nära Terserusvägen 33.

Stadsdelen Bällsta

RAÄ 48. Två stensättningsliknande lämningar, närmast runda, 5-6 m i diam., O,4-0,5 m höga är belägna i Bällsta, ca 300 m SV Skorpvägen.

RAÄ 49. Gravfält från järnåldern, som består av 2 högar och 8 runda stensättningar, varvid 1980 endast 1 hög och 3 stensättningar är synliga. Gravfältet är beläget ca 300 m S Skorpvägen, Bällsta.

RAÄ 50. Gravfält från yngre järnålder, som består av 1 hög, 10 m i diam., 0,8 m hög, och 1 rund stensättning 4 m i diam., 0,3 m hög. Delvis undersöktes gravfältet 1940, varvid 3 stensättningar grävdes. Ytterligare 1 stensättning finns ca 20 m från högen. Gravfältet är beläget ca 100 m V Skorpvägen, Bällsta.

RAÄ 51. Plats för borttagen milsten 1,2 m hög, 0,37 m bred. Den är numera placerad vid Sollentuna hembygdsgård. Ursprunglig plats var strax N om Bällsta allé (troligen på samma plats som Bällsta by en gång låg).

RAÄ 130. Rund stensättning 4 m i diam., 0,1 m hög ligger på krön av liten moränrygg i tomtmark. Utöver den grav, som anges i registret, anas vid besiktning minst ytterligare 4 gravar - rester av ett gravfält på platsen. Fornminnena är belägna i Bällsta 8 m NÖ Kakvägen och 3 m SSV om triangelpunkt.

Stadsdelen Eneby

RAÄ 47. Gravfält från yngre järnålder, som kan vara från vikingatid (ca 14 runda 3-11 m i diam., 3 rektangulära 6-8 x 4 m och 2 kvadratiska 4-10 x 4-10 m stensättningar). En rund stensättning har en rest sten 0,4 m hög i mitten. Gravfältet är delundersökt och är beläget i Eneby N Bällstavägen och V Dr Abrahams väg.

RAÄ 52. Gravfält från yngre järnålder, som kan var från vikingatid med 15 anläggningar (fyra högar med 6-15 m diam., 0,7-1,5 m höga, 10 runda stensättningar 5-6 m i diam., 0,1-0,5 m höga, en rest sten, ca 1,7 m hög). På gravfältet finns en skålgrop med 5 cm diam. och 0,5 cm djup. Gravfältet är delvis undersökt och är beläget i Eneby, hörnet av Enebyvägen och Dr. Abrahams väg.

RAÄ 53. Gravfält från järnåldern med en hög 10 m i diam., 0,3–1 m hög och 2 runda stensättningar (1 med 7 m i diam) är beläget i Eneby 16 m NV och 9 m SÖ om Mullbärsvägen.

RAÄ 54. Två stensättningar, varav en är röseliknande rund 12 m i diam., 0,2-0,6 m hög och en 8 m i diam., 0,3 m hög, är belägna på krön av moränbunden bergrygg i Eneby N om Hjortronvägen och Ö om Spångavägen. I den plana hällen syns enligt registret svaga linjer, som möjligen är ristade. (I registret noteras, att den större fornlämningen bör restaureras och att den troligen utgjort ett röse i utsökt läge). Författaren har inte funnit de angivna linjerna.

Stadsdelen Höglandet

Inga registrerade fornlämningar finns.

Stadsdelen Mariehäll

Inga registrerade fornlämningar finns.

Stadsdelen Nockeby

RAÄ 20. Milsten av kalksten, 0,7 m hög, är belägen vid anslutningen av en gångväg till Drottningholmsvägen strax norr om S:a Birgitta Kyrka.

RAÄ 155. Uppgiften avser Gustav III:s Väg från vändplan vid Bromma Reningsverk till korsningen Gubbkärrsvägen/Drottningholmsvägen. (Det är kvarvarande del av Gamla Drottningholmsvägen.)

Stadsdelen Nockebyhov

RAÄ 19. Stenmur ca 1100 m lång är belägen i Judarnområdet – den s.k. ”Ryssmuren”. I muren ingår enstaka upp till 4 m stora flyttblock.

RAÄ 112. Sten med skålgrop, 15 cm i diameter, 4 cm djup, finns i ett block 1 x 0,8m med 0,6 m höjd på moränplatå i skogsmark. (Enligt registret är det en”älvkvarnsförekomst?”.) Skålgropen är osäker – uppges i registret vara ”troligen s.k. makadamslagningssten”. Om det är en skålgrop, bör det röra sig om sen bronsålder eller järnålder. Skålgropsstenen ligger nära RAÄ 113 i Judarnskogen och ca 120 m från Åkeshovs slott till vänster om skogsväg mot Judarnsjön.

RAÄ 113. Registret nämner en befästningsvall, 100 m lång, 5-10 m bred, 0,5-1,5 m hög med böjd form – svänger från nordväst till sydöst och därefter till nordöst-sydväst. I vallen finns flera gropar med storlek 2-4 m i diameter och 1-1,3 m djup. I vallens västra del finns rester av parallella skalmurar 1m breda och 6 m från varandra. Vallen är till övervägande del naturlig moränbildning. Intill och norr om vallens centrala del finns en annan vall, som är 20 m lång och 2-4 m bred. Ingen tidsperiod anges för fornminnet, som är beläget i Judarnskogen nordväst om sjön, ca 150 m från Åkeshovs slott (kan möjligen vara medeltid men även förhistorisk).

Stadsdelen Norra Ängby

RAÄ 41. Gravfält från yngre järnålder, som troligen är från vikingatid med 30 anläggningar (5 högar 4-5 m i diam., 0,5-1 m höga, 16 runda 4-7 m i diam., 0,2-0,4 m höga, 8 rektangulära 6-12 m x 4-7 m, varav 2 osäkra och 1 kvadratisk stensättning 7 x 4 m, 0,2-0,4 m hög). Gravfältet är delvis undersökt. Möjlig hålväg löper genom området. Gravfältet är beläget i Norra Ängby ovanför Runsavägen. I registret anges, att gravfältet bör vårdas.

RAÄ 62. Gravfält från yngre järnålder med 65 registrerade anläggningar (11 högar 7-10 m i diam., 0,6-1 m höga, 46 runda 5-10 m i diam., 1 oval 6 x 4 m, 5 rektangulära 6 x 9 m, 1 kvadratisk stensättning samt 1 triangulär stensättning, osäker) och med namnet Björklunds hage, är beläget på skogbevuxen höjd ovanför Vereliusvägen nära Ängby slott, Norra Ängby. Gravfältet har många och delvis tydliga gravar med synliga konstruktionsdetaljer. Det bör enligt registret vårdas och skyltas. Inom gravfältet ca 100 m öster om gata finns en sentida ristning på en häll. Ristningen föreställer bl.a. ett cirkelornament, en ofullständig människofigur samt bokstäverna IOGT.

RAÄ 63. Gravfält från järnåldern med ca 20 gravar (4 högar 6-10 m i diam., 0,6-1m höga, 12 runda stensättningar 4-9 m i diam., 0,2-0,5 m höga, 1 rektangulär stensättning 4 x 3 m och 0,2 m hög samt 2 treuddar, 4 x 4 x 4 m och 5 x 5 x 5 m med en höjd av 0,1-0,2 m). Den större treudden har en kullfallen ändsten 0,8 m lång och 0,4 m tjock. En domarring skall finnas på platsen. Delvis synliga kantkedjor finns. Gravarna är övertorvade men enligt registret är det ett välbevarat och tydligt gravfält, som bör skyltas. Det är beläget V Norra Ängby skola och S Stobaeusvägen på krön av SV-sluttning på större moränrygg. Området går under namnet ”Komötet”.

RAÄ 64. Gravfält från järnåldern med 10 fornlämningar (3 högar 7-11 m i diam., 0,6-1 m höga, 6 runda varav 3 osäkra stensättningar 4-7 m i diam., 0,1-0,4 m höga samt 1 osäker stenkrets 6 m i diam). är beläget V. Norra Ängby skola och S Stobaeusvägen på krön av mindre moränrygg på toppen av större moränrygg. Området går under namnet ”Komötet”.

RAÄ 65. Gravfält, yngre järnålder, med 4 anläggningar (2 runda stensättningar med 9-10 m i diam., 0,4 m höga, 1 rund stensättning 6 m i diam., 0,7 m hög, en stensättningsliknande oval lämning 6 x 5 m) är beläget i Norra Ängby V Vultejusvägen och Karsviks hage.

RAÄ 66. En rund stensättning, 14 m i diam. och 0,4 m hög är belägen på krönet av moränrygg N Karsviks hage ca 20 m sydväst om gatukurva (Tacitusvägen, Norra Ängby). I registret anges yngre järnålder. På platsen finns två resta stenar 0,7-0,8 m höga. RAÄ 66-67-122 är rest av tidigare sammanhängande gravfält tillhörande Karsviks by och har troligen anknytning till RAÄ 109, bebyggelselämningar, som eventuellt är rester av Karsviks by.

RAÄ 67. Tre runda stensättningar 4,5-6,5 m i diam. är belägna i parkområde mellan Egilsvägens två gatusträckor och V Rökstensvägen, Norra Ängby.

RAÄ 72. Runsten 2,3 m hög, 1,2 m bred, 0,3 m tjock och ristad på två sidor med texten ”Udd lät resa stenen efter Björn, Ingrids fader. Han var Vides arvinge” är belägen vid Runstensvägen, Norra Ängby.

RAÄ 75. En rund stensättning 6 m i diam., 0,4 m hög är belägen på krön av moränbunden bergrygg och NÖ RAÄ 63 i området Komötet, Norra Ängby.

RAÄ 76. Gravfält med 4 runda stensättningar 5-8 m i diam., 0,2-0,4 m höga är beläget i Norra Ängby, i Komötets nordvästra del strax S Stobaeusvägen.

RAÄ 99. Rektangulär stensättning 18 x 3-4,8 m (möjligen består fornlämningen av 3 eller 4 i rad belägna mindre stensättningar) är belägen i Norra Ängby i Ättehagen på krön av moränbundet berg mot brant i S, strax Ö Stolpevägen. Graven grävdes ut 1942, samtidigt med högen i gravfält 100.

RAÄ 100. Gravfältet Ättehagen har 10 gravar (1 hög 7 m i diam., 0,6 m hög, 9 runda stensättningar 5-7 m i diam., 0,2-0,4 m höga). Troligen grävdes 2 högar bort, när Studenthemmet byggdes. (Enligt uppgift grävdes 10 fornlämningar bort 1961, varav 1 hög och resten runda stensättningar. Högen grävdes i själva verket redan 1942 men återställdes då. Sammanlagt bestod gravfältet av 20 gravar från början – men kan ha varit större innan den gamla byvägen Karsvik-Åkeshov byggdes därintill, allt enligt en arkeologisk rapport.) Gravfältet är beläget i Norra Ängby norr Bergslagsvägen och V Studenthemmet.

RAÄ 101. Stensättningsliknande bildning, närmast rund 13 m i diam., 0,2-0,7 m hög och två stora flyttblock kallade Uppsalablocken med 5 m mellanrum är belägna i NV delen av Ättehagen, Norra Ängby.

RAÄ 102. Stensättningsliknande lämningar 2 m SV husgavel ligger på krön av moränhöjd. Den ena (osäker) är närmast oval 7 x 4 m, 0,5 m hög. Intill finns en stenkrets närmast kvadratisk 3,5 x 3,5 m. Enligt uppgift till registret skall fornlämningarna ha grävts på 1930-talet innan huset byggdes. En underjordisk gång ska ha påträffats och övertäckts med ett stenflak. Lämningarna är belägna på tomt i Norra Ängby mellan Rökstensvägen och Badelundavägen.

RAÄ 103. Stensättning, närmast rund 6 m i diam., 0,1-0,2 m hög, på krön av moränbunden bergrygg nära sydsluttning är belägen i Norra Ängby. Fornlämningen ligger ca 100 m NV Svoldervägen i den del av Björklunds hage som ligger V Bällstavägen (i november 2005 anmäldes till Fornminnesregistret ytterligare 3 runda stensättningar, ca 3 m i diam. och belägna intill den förstnämnda samt en möjlig rektangulär stensättning).

RAÄ 104. Rund stensättning, 10 m i diam., 0,4 m hög på krön av moränbunden bergrygg är belägen i Norra Ängby i norra delen av Björklunds hage V om Bällstavägen, strax S om Långskeppsgatan.

RAÄ 105. Rund stensättningsliknande lämning, 5 m i diam., 0,3 m hög och ca 26 m NÖ långsida av hus på svag ÖSÖ-sluttning av mindre moränhöjd i park är belägen i Norra Ängby i parken strax väster Brennervägen och S Stora Ängby allé (enligt registret troligen odlingssten från äldre tid).

RAÄ 106. Stensättning, rund, 8 m i diam., 0,2 m hög ca 10 m V husgrund på avsats i NÖ-sluttning nedan moränbunden bergrygg är belägen i Norra Ängby mellan Vereliusvägen och Runstensvägen.

RAÄ 107. Gravfält från yngre järnålder (3 högar 7-13 m i diam., 0,5-1,5 m höga och 7 runda stensättningar 6-7 m i diam., 0,3-0,4 m höga, varav 3 är högliknande) är beläget i Björklunds hage vid Ängby slott, Norra Ängby. En stensättning har ett block i mitten 1,4 x 0,7 m.

RAÄ 108. Närmast oval högliknande lämning, 6 x 5 m, 0,6 m hög (förmodligen ej fornlämning) ca 22 m SÖ transformatorhörn på svag ÖSÖ-sluttning nedan moränbunden bergrygg i park är belägen i Norra Ängby ca 50 m Ö Vultejusvägens korsning med Peringskiöldsvägen.

RAÄ 109. Fem husgrundsterrasser på 95 x 30-70 m (10-30 m långa, 6-12 m breda, 0,2-0,5 m höga) och två stensträngar 26-45 m långa finns intill och sydväst om Tacitusvägen i Norra Ängby. Eventuellt är det rester av gamla Karsviks by.

RAÄ 110. Fyndplats för avsatsyxa av brons 16 cm lång på NV-sluttning av moränrygg. Platsen är belägen i Norra Ängby på tomten Jomsborgsvägen 7 i kvarteret Skidan. Hittad 1934 då tomten schaktades för bebyggelse.

RAÄ 120. Uppgift finns om rund stensättning 5 m i diam., 0,5 m hög med fynd av bl a järnsvärd samt två gravgömmor, varav en med obrända människoben och en med brandlager utan fynd. Lämningarna kan vara fortsättning på gravfält i NV, nr 41. De är belägna under och vid Runsavägen, Norra Ängby, ca 100 m Ö Tingstädevägen.

RAÄ 121. Uppgift finns om fynd av kranium i kvarteret Bronsurnan no 6 vid Runsavägen i Norra Ängby, ca 100 m V Möjbrovägen. Det är funnet vid villabygge ca 0,75 m under markytan. Det kan röra sig om en fortsättning av gravfält 41.

RAÄ 122. Fyra stensättningar (1 närmast oval 6 x 4m, 0,5 m hög, 1 rund 4 m i diam., 0,2 m hög, 1 rund 7 m i diam., 0,5 m hög och 1 osäker 7 m i diam., 0,8 m hög) är belägna i Norra Ängby mellan Jordanesvägen och Tacitusvägen. Förmodligen utgör de rest av tidigare sammanhängande gravfält tillhörande Karsviks by.

RAÄ 124. Ryssmuren – en ca 670 m lång stenmur 0,3–1,2 m hög, 1-4 m bred är belägen i Norra Ängby (norr Runsavägen) och är fortsättning på muren i Åkeshov registrerad som nr 19.

RAÄ 128. Rund stensättning 7 m i diam., 0,1 m hög är belägen under hus samt intill husgavel nära nordsluttning mot Kyrksjön i Norra Ängby, strax S Snorrevägen.

RAÄ 226. Husgrundsterrass ca 27 x 10-12 m Ö-V, ca 0,5 m h i N, ca 1-1,5 m hög i S är belägen strax söder Tacitusvägen i Norra Ängby på krön av moränrygg och N om Karsviks Östergården från 1600-talet. I norr finns kantkedja med stenar 0,4-0,3 m. Östra terrasskanten är lätt rundad, sluttande mot villaområde. Västra terrasskanten är något utrasad. I terrassens nordvästra del finns stort stenblock. Syddelen av terrassen övergår i SV i berg. Terrassen är uppbyggd av sten och tillhör kategorin ”platåhus”.

Stadsdelen Olovslund

RAÄ 9. En rund stensättning, 6 m i diam är belägen i Olovslund på tomtmark öster Svandammen.

RAÄ 10. Gravfält (1 närmast kvadratisk 4 x 4 m och 1 närmast rektangulär 7 x3 m stensättning samt 1 närmast rund stensättningsliknande lämning 4 m i diam.) är beläget på krön av bergrygg i Olovslund norr om Svandammen.

RAÄ 156. Älvkvarnsförekomst (skålgropar) i Olovslund rör sig om 3 skålgropar 4-5 cm i diam., 0,5-1 cm djupa. De befinner sig 2 m V om staket till bollplan och 5 m OSO om Olovslundsvägen på en punkt 54 m SSV om gatukorsning med Gustav III:s väg på krön av nordsluttande häll (registrerad 2002).

Stadsdelen Riksby

RAÄ 12. Gravfält från yngre järnålder, troligen från vikingatid, med 4 säkra runda stensättningar är undersökt och beläget i anslutning till bebyggelse i Riksby inom området för tidigare Nora gård och nära Bergslagsvägen, V runristning i fast häll RAÄ 13.

RAÄ 13. Två runristningar finns i fast häll på krön och SSV sluttning av moränbundet litet berg. De är belägna vid Drottningholmsvägen i Riksby (mellan Abrahamsberg och Brommaplan). Texter: 1) Sigvid och Sigrev lät rista denna sten efter Senar sin fader. 2) Näst lät rista dessa runor efter sin fader Faste.

RAÄ 14. Gravfält från yngre järnålder, troligen vikingatid, bestående av ca 15 anläggningar (2 högar 12-14 m i diam., 12 runda stensättningar 4-9 m i diam., varav 4 osäkra, samt 1 osäker rektangulär stensättning) är beläget intill hus och vägar – strax söder om Dukvägen i Riksby nära Bergslagsvägen inom området för tidigare Nora gård och Ö RAÄ 13. Gravfältet är delundersökt.

RAÄ 15. En hög 7 m i diam. och med mittsten är delundersökt och är belägen i anslutning till bebyggelse, kvarteret Handduken, i Riksby i park intill och S Dukvägen och N om Drottningholmsvägen.

RAÄ 16. Gravfält från yngre järnålder, troligen vikingatid (4 högar, 6-10 m i diam., 17 runda, 5-12 m i diam., och 2 rektangulära stensättningar, varav en är 6 x 3m) är delvis undersökt och är beläget inom Riksbys ägogräns i anslutning till koloniområde NNV Kvarnbacksvägen och intill Salixvägen och strax V Riksby bollplan.

RAÄ 17. Rund stensättning 9 m i diam. är delundersökt och är belägen på moränbunden bergrygg S flygfältet och Salixvägen och nära koloniområde i Riksby.

RAÄ 28. Gravfält från yngre järnålder med ca 70 fornlämningar (10 högar 6-17 m i diam., 49 runda stensättningar 5- 14 m i diam., 8 kvadratiska stensättningar 5-13 m i diam. samt 1 kvadratisk osäker stensättning) är delundersökt. På området finns husgrunder och bebyggelselämningar. Gravfältet är beläget inom Lintas ägogräns i skogsbacken strax SÖ Bromma flygfält och Ö Gliavägen. I SÖ ligger kvarnberget.

RAÄ 29. Bildristning som utgörs av två personer, varav en med Torshammare och svärd och en med fågel (korp?) på axeln, är belägen på sydvästsidan av berg på lodrät och slät berghäll nära hörnet av Kvarnbacksvägen och Hemslöjdsvägen. Fornminnesregistret uppger: ”Ristningens linjer är något tunna för att vara forntida. Kompositionen är unik. Oavsett ålder är ristningen märklig och bör bevaras. Sannolikt är den från historisk tid (1600- eller 1800-tal?)”.

RAÄ 30. Gravfält från yngre järnålder 50 x 25 m med ca 10 anläggningar, varav 4 osäkra (2 högar med 7-8 m i diam., 0,7-0,9 m höga, 6 stensättningar 4-6 m i diam., 0,1-0,5 m höga och 1 rektangulär stensättning 7 x 4 m, 0,2 m hög) är beläget inom Riksbys ägogräns i skogsparti norr om Kvarnbacksvägen nära bildristningen (RAÄ 29). Gravfältet är troligen från vikingatid och är delundersökt.

RAÄ 32. Gravfält från yngre järnålder (6 högar 5-8 m i diam., 0,4-1 m höga, 30 runda 5-8 m i diam., 3 rektangulära – endast en synlig 7 x 5 m i diam. - och en triangulär stensättning 6 x 6 x 6 m) är delvis undersökt och beläget på östsidan skogbeväxt moränkulle delvis inom Glias ägogräns men även inom Riksbys område norr Kvarnbacksvägen och nära Linta-verken. Gravfältet har enligt registret väl bevarade fornlämningar med synliga konstruktionsdetaljer och ”bör röjas”.

RAÄ 33. Gravfält från järnåldern (9 runda 3-5 m i diam., och 1 rektangulär stensättning 11 x 6 m i diam) är beläget inom Glias ägogräns, S Bromma flygfält och S gamla Gliavägen (gravfältet uppges i registret vara snårbeväxt, flera lämningar är gropiga och röriga pga skadegörelse – anges ”bör vårdas”).

RAÄ 34. Två stensättningar (1 rektangulär 6 x 4 m och 1 närmast rund 3 m i diam.) är beläget inom Glias ägogräns, V RAÄ 33, S flygfältet och S gamla Gliavägen.

RAÄ 35. En rund stensättning 5 m i diam. och närmast rund stensättningsliknande lämning 5 m i diam finns inom Glias ägogräns V RAÄ 34, S flygfält och gamla Gliavägen. I registret anges möjlig rest av svårt skadad skeppssättning.

RAÄ 36. En rund stensättning 5 m i diam. och två stensättningsliknande lämningar är belägna inom Glias ägogräns S flygfältet på krön av bergrygg nära klyfta i SV. I registret anges ”troligen är hela backen vid 36-35-34 full av stensättningar (övervuxna), ”Bör vårdas”.

RAÄ 37. Tre runda stensättningar 4-5 m i diam., varav en osäker, är belägna på krön och avsatser av bergrygg N koloniområde i Riksby.

RAÄ 38. Runsten – ”Glia-stenen” är belägen 8 m NO väg i skogsbryn inom Lintas ägogräns, Ö Lintaverken. Text: Gammal och Tjälve läto resa denna sten (efter) sin fader en dugande man”.

RAÄ 39. Gravfält från yngre järnålder med 20 anläggningar (16 runda 5-7 m i diam, 2 rektangulära 5-7 x 4 m i diam., 1 kvadratisk – osäker – stensättning 6 x 6 m samt en treudd 22 x 22 x 22 m, 0,2-0,5 m hög) undersöktes delvis, när flygfältet byggdes. Ny undersökning av Stadsmuseet 1999 har påvisat, att fältet har över 40 gravar. (Antikvarie Hans Hansson uppgav 1936, att gravfältet hade 61 gravar.) Gravfältet är beläget inom Glias ägogräns – på skogsbacken Hammaren, vars östliga del gränsar till Bromma flygfält.

RAÄ 42. Ett röse 9 m i diam. och en närmast rund stensättning 5,5 m i diam. är belägna på krön av bergrygg i Kortenslund-området.

RAÄ 44. Två närmast runda stensättningar 4-6 m i diam. är belägna på bergrygg i Glia N gamla Gliavägen och Ö Attundavägen.

RAÄ 46. Rest av stensättning 8 m i diam. jämte närmast rund fornlämningsliknande lämning 3 x 2,5 m. är belägen på krönet av Kråsberget i den del av stadsdelen Riksby, som ligger nära Bällstavägen och Dr Abrahams väg.

RAÄ 82. Husgrund – sentida – 8 x 5 m, 0,2-0,4 m hög ligger på krön av moränbunden bergrygg norr Linta gravfält 28.

RAÄ 83. Rund stensättningsliknande bildning, 5 m i diam., 0,2 m hög är belägen S Gamla Gliavägen (nu den del av Kvarnbacksvägen som passerar intill flygfältets banor) i skog strax SÖ RAÄ 33.

RAÄ 85. Stensättningsliknande bildning 5 m i diam., 0,2 m hög, ca 25 m NV om hushörn i SÖ-sluttning på liten moränås är belägen i Kortenslunds koloniområde.

RAÄ 86. Stensättningsliknande lämning 11 m i diam., 0,3 m hög, ligger på krön av moränrygg i Kortenslunds koloniområde N Glia RAÄ 39.

RAÄ 87. Stensättning, närmast oval 8 x 6 m Ö-V och 0,3 m hög är belägen på avsats på bergudde i södra delen av moränrygg strax NO RAÄ 39, Glia Hammaren.

RAÄ 88. Rund stenkrets 5 m i diam., 0,2-0,4 m hög är belägen på krön av moränbunden bergrygg ca 20 m från triangelpunkt och Ö RAÄ 30 strax N0 om bildristningen RAÄ 29 nära Kvarnbacksvägen, Riksby.

RAÄ 89. Gravfält ligger på NNÖ-sluttning av moränbunden bergrygg med skeppsformig stensättning 12 x 3 m, 0,2 m hög, övertorvad och med kullfallen stävsten 1,2 x 0,4-0,9 m. Ca 10 m SÖ om den stensättningen finns ytterligare en stensättningsliknande förhöjning – möjligen en svårt skadad fornlämning. Marken är omrörd och påverkad av samtida aktiviteter i närheten. Enligt registret har det inte gått att finna en stensättning och två jordblandade rösen. Stadsmuseet företog 2000 en arkeologisk förundersökning i området V och SV om den skeppsformiga stensättningen. Vid undersökningen påträffades 3 nya gravar och 1 grav som övertäckts i samband med äldre markarbeten. Lokalen blir sammanfattningsvis ett gravfält med 5 gravar varav 1 skeppsformig stensättning, 2 runda stensättningar, 1 stenpackning och 1 gravgömma. Gravfältet har hört till Ranhammars gård och ligger på bergrygg ovanför Bromma flygfälts inrikeshall (mellan hallen och parkeringen på höjden ovanför Coop Forum).

RAÄ 90. Väghållningssten är belägen strax SÖ mindre väg i Kortenslunds koloniområde. Text lyder CEV.

RAÄ 91. Rund stensättningsliknande bildning 4 m i diam., 0,2 m hög – troligen naturbildning - ligger på krön av moränbunden bergrygg i S delen av Kortenslunds koloniområde.

RAÄ 92. Område med bebyggelselämningar, sentida (1 husgrundsterrass, 1 källargrund, 1 brunn) är beläget SÖ Spångavägen och N koloniväg i Kortenslund.

RAÄ 93. En närmast rund stensättningsliknande lämning 6 m i diam., 0,2 m hög, på avsats av moränbunden bergrygg är troligen en naturbildning. Den är belägen i Kortenslund S RAÄ 92 och koloniväg.

RAÄ 95. Uppgift finns om vikingatida gravfält i Ranhammar, S flygplatsinfarten. På platsen skall ha funnits ca 40 gravar (högar, stensättningar och ”jordblandade rösen”). Gravarna undersöktes på 1930-talet. Många var skelettgravar. Flera gravar var utan fynd och antogs vara ”kenotafer” (minnesgravar) över personer som dött långt från hemtrakten. Gravfältet har troligen tillhört Ranhammars gård. Platsen är nu använd för olika flygplatsarrangemang.

RAÄ 126. Uppgift finns om ungefärlig fyndplats för runsten av gnejs, ”Nora-stenen”. Ursprungligen ca 1,5 m hög, 0,75-0,8 m bred och med två kors inristade. Inskrift; ”Sinar och Torkel och Vifast (lä)to resa stenen efter Björn, sin fader, en god bonde, bodde i Ulfsund”. Inskriften finns utom och inom en drakslinga. Stenen är skadad och sönderslagen och två fragment återstår på Stockholms Stadsmuseum. Stenen stod tidigare vid nordsidan av bäck mellan Lillsjön och Judarn. Platsen är belägen i Riksby SV hörnet av Riksbyvägen och Vadmalsvägen.

RAÄ 134. Uppgift finns om gravfält på SÖ-sluttning av mindre moränrygg bestående av 12 fornlämningar (6 högar 7-13 m i diam., 0,4-1,75 m höga, 3 runda stensättningar ca 6 m i diam., 0,1-0,3 m höga, 3 rektangulära stensättningar, varav en osäker, ca 6 m, O,1-0,2 m höga). Utgrävt och borttaget 1935. Det är beläget i Ekeby på flygfältsområdet S Bällstavägen och torde ha hört till Ekeby gård.

RAÄ 144. Uppgift om att 450 m SSV Ranhammar (se RAÄ 95) skall ha funnits 4 högar och 2 stensättningar. I registret anges, att startbana nu finns på platsen.

RAÄ 145. Uppgift finns om runsten. Rickard Dybeck skall ha observerat en runsten ”i en åker nära den bäck som rinner mellan Kyrksjön och Ulfsundaviken”. Bäcken bör ha runnit ungefär vid nuvarande norra startbanan. Platsen torde vara mellan norra startbanan och Bällstavägen, Bällsta.

Stadsdelen Smedslätten

RAÄ 3. Röse, 8 m i diam., 0,6 m högt, är beläget på krön av moränbunden bergrygg i Ålstensskogen nordväst Solvik. Röset ligger inom stadsdelen Smedslätten och kan dateras till yngre bronsålder.

RAÄ 4. Fem runda eller närmast runda stensättningar 2,5-5 m i diam., 0,2-0,4 m höga ligger på obebyggd tomt vid Aladdin-vägen, Smedslätten. Gravfältet är från bronsåldern och delundersökt samt benämnt ”Kämpkumlet”.

RAÄ 5. Närmast rund stensättning, 7 m i diam., osäker, är belägen sydväst Borgberget. Den är inte återfunnen vid inventering 1975.

RAÄ 114. Tre stensättningar, 2-3 m i diameter och med okänd höjd, från bronsåldern är utgrävda och borttagna 1922 på tomterna 8 och 9 i kvarteret Lyckans Galoscher i Smedslätten.

RAÄ 115. Röse, 5 m i diameter och 0,4 m högt från bronsåldern är utgrävt och borttaget 1922 på tomt nr 5, kvarteret Lyktgubbarna i Smedslätten.

RAÄ 116. Närmast rund stensättningsliknande lämning 4 m i diam., 0,2 m hög ligger på berghäll ca 10 m NV ett hushörn (förmodligen igenväxt stenparti). Lämningen är belägen i Smedslätten N korsningen Andersens väg/Sunnerdahlsvägen.

RAÄ 129. Två rösen, 2,25-5 m i diam., 0,1-0,7 m höga är från bronsåldern. De grävdes och borttogs 1922 på tomt nr 26 i kvarteret Snabblöparen och i kvarteret Reskamraten 1, Smedslätten. Holkyxa av brons påträffades i röset på tomt nr 26, Snabblöparen.

Stadsdelen Stora Mossen

RAÄ 117. ”Drottning Kristinas källa” – är en s.k. ”trefaldighetskälla” intill och NV om bergknalle. Källan är rund ca 0,5 m i diam., 0,4 m djup och stensatt runt om. En stenlagd gång leder fram till källan. Ca 24 m NV källan är en 29 m lång stenmur. Källan är belägen 4 m SV Grävlingsvägen i kanten av en långsträckt svacka i park nära stig som går ner till St. Mossens T-hållplats.

RAÄ 119. Uppgift finns om fyndplats för yxa av grönsten (skafthålsyxa funnen i jorden 1937). Platsen för fyndet är SV-sluttning av moränbunden bergrygg på tomtmark. Fyndplatsen är Bävervägen 30, Stora Mossen.

Stadsdelen Södra Ängby

RAÄ 69. Rest av stensättning på krön av moränbunden bergrygg är belägen nära Börjessonsvägen 47 i Södra Ängby.

RAÄ 70. Röseliknande stensättning, närmast rund, 6 m i diam., 0,5 m hög, som kan vara yngre bronsålder, är belägen på krönet av berg i Södra Ängby, Judarnskogen, strax ovanför Färjestadsvägen.

RAÄ 71. Röseliknande stensättning, rektangulär, 10 x 8 m, 0,3 m hög är belägen i Södra Ängby, Judarn-skogen, strax ovanför torpet Lugnet. Stensättningen har kantkedja och 3 hörnstenar, varav 2 är resta stenar – en dock nu omkullfallen. Registret anger ingen tidsperiod. Kan vara äldre järnålder eller yngre bronsålder.

RAÄ 79. Cirkelrund ristning med 72 cm diameter är belägen i Södra Ängby på berghäll strax ovanför gruskammaren vid Tyska Botten. Ovanför hällen ligger hörnet av Pilos väg och Ängbyhöjden. Ristningen föreställer 12 sammanhängande kättinglänkar i en ring. I ringens mitt finns bokstäverna PGK. Registret anger att ”ristningen är sentida till sin karaktär och är i tekniskt avseende väl utförd”. Det kan röra sig om en minnesristning.

RAÄ 157. På berghäll nära Islandstorgets T-banestation, hörnet av Zornvägen och Beckombergavägen, Södra Ängby, finns en sten med ett 40-tal skålgropar (älvkvarnar) 4-9 cm i diam., 0,5–5 cm djupa, (registrerad 2002). Några skålgropar är osäkra.

Stadsdelen Traneberg

RAÄ 77. Minnesinskrifter är belägna Ö Bengt Tranas väg på liten berghäll i ÖNÖ-sluttning på låg liten udde i Traneberg ca 250 m N Tranebergsbron. Inskrifterna är ca 14 m öster om gatan och ca 4 m väster om sjökanten. En inskrift är inom en oval 0,84 – 0,63 m (ÖNÖ-VSV). Inskriften har 6-12 cm höga bokstäver. Texten är G: IVA 1797 D 19 AUG NNW. Ca 0,05 m NÖ om denna inskrift finns följande minnesinskrift inom inristad oval 0,76 x 0,59 m (ÖNÖ-VSV) med 5-8 cm höga bokstäver; D 19 AUG 1806 NNW. Inskrifterna är utförda av Augustiorden . I anslutning till inskrifterna finns 2 järntenar inborrade.

RAÄ 78. Minnesinskrifter finns på fast häll ca 1,5 m SV husgavel i SV-sluttning av större moränrygg. Inskrifterna finns på höjden ovan Vidängsvägen vid Alviks T-hållplats. En inskrift inom inristad, närmast oval, cirkel 0,88 x 0,8 m och med 8-10 cm höga bokstäver lyder D:19 AUG 1808 N: N: W. Den andra inskriften finns inom inristad cirkel 0,86 m i diam. och med bokstäver som är 7-15 cm höga; G. IV A 1798, DEN 19 AUG: NN.W. Inskrifterna utförda av Augustiorden.

RAÄ 94. Sentida husgrund 9 x 6 m på avsats på större moränbunden bergrygg är belägen SV parkväg i Traneberg, Svartviksområdet. (Enligt registret skall ”folk på trakten” ha sagt att herr Trana – som gett namn till Traneberg – ha haft sitt hus ungefär i denna backe.)

RAÄ 123. ”Himmelsfärdsberget” – uppkallat efter en gammal tradition att förrätta gudstjänst på berget på Kristi Himmelsfärdsdag påbörjad av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen är beläget i Traneberg mellan Svartviksvägen och Ödmårdsvägen.

Stadsdelen Ulvsunda

RAÄ 6. Gravfält från yngre järnålder bestående av ca 15 anläggningar (1 hög ca 18 m i diam., ca 14 runda stensättningar, varav 2 högliknande, och 4 stensättningar 10-13 m i diam.) är beläget söder Lillsjön i Ulvsunda vid koloniområde. (I registret noteras särskilt, att gravfältet bör åtgärdas. Det löper annars risk att successivt komma att utgöra soptipp för närbeläget koloniområde och småindustrier.) Gravfältet är mycket ovårdat och överväxt och i starkt behov av vård.

RAÄ 7. Rund stensättning, 5 m i diam. är belägen söder Lillsjön i Ulvsunda (Ö mur och NÖ hörn av trädgård) i närheten av Raä 6.

RAÄ 8. En hög, 8 m i diam. Öster om högen finns flacka förhöjningar – möjligen stensättningar - belägna söder Lillsjön i Ulvsunda i koloniområde.

RAÄ 80. Uppgiften avser Ulvsunda slott, Ulvsunda.

RAÄ 118. Uppgift finns om tidigare skeppsformig stensättning 37 fot lång, 13 fot bred med en stävsten. NV om denna skall ha funnits en hög med kantkedja ca 28 fot i diam. I registret noteras bl a, att fornlämningen förmodligen överfyllts av jord och grus till vägbank. Lämningarna finns i Ulvsunda. Det exakta läget kan inte fastställas. Troligen ligger fornlämningarna under en ca 100 m lång sträcka från Lillsjönäsvägens början i S och vidare mot N. Möjligen ligger skeppssättningen S om den klippa omkring vilken vägen svänger och högen N om den klippan.

Stadsdelen Ulvsunda industriområde

RAÄ 21. Uppgift lämnas om gravfält från yngre järnålder med 31 anläggningar, huvuddelen flacka stensättningar, som är undersökt. (Inventering 1951 redovisar endast 13 anläggningar i form av 2 högar och 11 runda stensättningar. En hög är 9 m i diam., 0,7 m hög. Den andra högen är 12 m i diam. och 0,4 m hög. De runda stensättningarna är 5-6 m i diam. och 0,2-0,3 m höga.) Gravfältet är beläget inom Lintas ägogräns i numera Ulvsunda industriområde.

RAÄ 22. Hög från yngre järnålder 13 m i diam är belägen inom Lintas ägogräns i numera Ulvsunda industriområde. Högen är undersökt, varvid framkom boplatsrester under högen.

RAÄ 23. Gravfält från yngre järnålder (2 registrerade högar 11-2 m i diam., 0,5-0,8 m höga, 6 runda stensättningar 3,5-8 m i diam., 0,2-0,6 m höga samt 2 skeppsformade stensättningar 12 x 5 m, 0,3 m höga) är beläget inom Lintas ägogräns inom Ulvsundas industriområde. Gravfältet är utgrävt, varvid ytterligare 3 anläggningar påträffades.

RAÄ 24. En närmast rund stensättningsliknande bildning, 6 m i diam. och en högliknande bildning 8 m i diam. är undersökta och belägna inom Lintas ägogräns. De fanns på numera Pripps idrottsarena, Ulvsunda industriområde.

RAÄ 25. Husgrundsterrass (24 x 6-8 m, 0,3-0,6 m hög), som kan vara förhistorisk eller ha varit ladugård som tillhört Norrby gård ca 100 m nordväst om terrassen. Terrassen är belägen i Ulvsunda industriområde nära Pripps fabrik intill bron över Ulvsundasjön.

RAÄ 26. Gravfält från yngre järnålder (3 runda och 2 kvadratiska stensättningar) är beläget inom Lintas ägogräns men strax intill Ulvsundasjön, Ulvsunda industriområde, och 10 m S om bron över sjön. S gravfältet finns mindre terrass – möjligen plats för husgrund.

RAÄ 27. Stensättningsliknande bildning närmast rund, 5 m i diam. är belägen på industritomt inom Lintas ägogräns i Ulvsunda industriområde. Det är en naturbildning enligt registret och går inte att återfinna efter överlagring av jord utförd av Pripps.

RAÄ 138. Uppgift finns om hög 13 m i diam., 1,5 m hög. Den undersöktes 1934, varvid påträffades fynd, bl a av 9 rembeslag av brons, 1 bronsbleck med runristning, 2 bronsringar, fragment av brons, järn, vidare pärlor och fragment av spelbrickor. Högen var belägen i Ulvsunda industriområde ca 250 m N Johannesfredsvägen och ca 100 m Ö Ekbacksvägen.

RAÄ 143. Uppgift om att 400 m SSÖ Ranhammar (se RAÄ 95) skall finnas ”3 jordblandade rösen och 1 treudd”. Utgrävt pga flygfältets byggande.

Stadsdelen Åkeshov

RAÄ 18. Röseliknande stensättning, 9 m i diam., 0,4-0,5 m hög ligger i krönläge på berg invid Snörmakarvägen. Lämningen uppges vara bronsålder i Stadsmuseets register. Strax SÖ om stensättningen finns en rund lämning 3 m i diam, 0,1 m hög.

RAÄ 81. Uppgiften avser Åkeshovs gård, Åkeshov.

RAÄ 150. Uppgiften rör en gravgrupp. En stensättning undersöktes och borttogs 1932. Den var 4,5 m i diam., 0,3m hög. En stensättning 4 m i diam., 0,3 m hög är också borttagen. De var belägna på T-banelinjen strax N Snörmakarvägen i Åkeshov.

RAÄ 151. Stensättning undersöktes och borttogs 1932 och var 6 m i diam., 0,4 m hög. Den var belägen på T-banelinjen N Snörmakarvägen, Åkeshov.

RAÄ 152. Ruin av medeltida kastal ligger på kulle strax V om Åkeshovs slott. Ruinen har ytan 15 x 17 m med 4 m bred mur, 0,5-1,5 m hög. Källare återstår med yta 5 x 4 m och 1,7 m djup.

Stadsdelen Åkeslund

RAÄ 11. Rektangulär stensättning 5 x 3-4 m är belägen på krön av liten bergrygg strax söder Brommaplan och norr om skärningen Tunnlandsvägen/Stopvägen.

RAÄ 98. Rund stensättning 6 m i diam., 0,1-0,3 m hög ligger på krön av moränbundet berg ca 100 m N korsningen Stopvägen/Spannvägen i Åkeslund.

RAÄ 133. ”Lasse Maja-stenen” – flyttblock 6 x 4,5 m, 2 m högt är beläget på svagt sluttande storblockig morän nedan bergrygg. Enligt sägnen skall stortjuven Lasse Maja ha haft ett gömställe och tjuvgömma under blocket. Platsen är N korsningen Gustav III:s väg och Olovslundsvägen, stadsdelen Åkeslund.

RAÄ 137. Flyttblock, ca 10 m högt, 4 m brett, 4 m tjockt, liknar stående man och kallas ”Atle Tor” är beläget i Åkeslund längs parkväg mellan hörnet Gustav III:s väg/Åkeshovsvägen och Tunnlandsvägen. Stenen står ca 15 m NÖ promenadvägen på V-sluttning av större storblockigt bergsområde.

RAÄ 154. Stensättning 6 m i diam., 0,25 m hög ligger på krön av smärre moränrygg och 6 m N hyreshus i Åkeslund strax S skarp kurva av Stopvägen ca 100 m N Tunnlandsvägen.

Stadsdelen Ålsten

RAÄ 2. Vikingatida gravfält är beläget vid östra sidan av Ålstensängen, Ålsten (4 runda 3,5-8 m i diam., 0,2-0,4 m höga och 3 rektangulära stensättningar 7-9 x 3-3,5 m - varav en är osäker). Röjning av gravfältet 2002 och 2005 av Stockholms stadsmuseum har avslöjat ytterligare möjliga gravar.

RAÄ 73. Sentida runristning 0,7 x 0,5 m är belägen på sydsluttning krön av berg i Ålsten, Ö Ålstensängen. Ristningen finns i närheten av den uppbyggda träplattformen på skidbackens topp. Text med årtalet 1926 och runor, som tyds till Aksel och Lisa.

RAÄ 111. Flyttblock med järnkors, ”Ålstenen”, ca 17 x 7-10 m och 9-10 m hög är beläget vid strand i Ålsten intill båthamn och S Lusthusbacken. Korset är ett Andreaskors, ca 0,8 m högt med armar ca 0,4 m långa. Korset är grönmålat med ingjutna guldmålade bokstäver i korsarmarnas ändar samt en guldmålad stjärna i korsets mitt. Bokstäverna i korset är I L G med A i nedre korsarmen. Ett ordenssällskap, Coldi’nu-orden , har satt upp stenen.

RAÄ 131. Tre stensättningar 3-6 m i diam., järnålder, belägna vid Hackspettsvägen 6 och 8, Ålstens gård, togs bort 1923 vid anläggning av hus.

RAÄ 132. Uppgift finns om 2 stensättningar (osäkra) 3-4 m i diam., 0,25 m höga Ö och nedan bergrygg mellan promenadväg och vägkant. De är belägna i Ålsten i parkavsnitt V Nyängsvägen och N Nyodlingsvägen. (går inte att återfinna – borttagna?).

RAÄ 141. Uppgift finns om röse 6 m i diam., 0,25 m högt (kan inte längre identifieras). Det är beläget ca 450 m V Ålstens gård strax NV om korsningen Alviksvägen/Grönviksvägen på moränbunden bergrygg.

RAÄ 222. Sten är belägen invid Orrspelsvägen i Ålsten med minst 5 älvkvarnar (skålgropar), varav en är avlång. Groparna är 10-12 cm breda och ca 4-5 cm djupa.

RAÄ 224. På nordsluttning av liten bergrygg ligger en stensättning, oval, jordblandad, ca 5 m l, största bredd ca 2,5 m och 0,2-0,3 m h. Stensättningen är belägen i Ålsten ca 20 m V hörnet Brötvägen/Örnbogatan, ca 30 m N hållplats spårvagn nr 12.

RAÄ 225. Omedelbart väster om RAÄ 224 finns en möjlig stensättning med utrasad kantkedja i NNV.

Stadsdelen Äppelviken

RAÄ 1. Sex oregelbundna, övertorvade husgrundslämningar (2 närmast runda 4-5 m i diam., 0,3-0,6 m höga, 2 närmast ovala 4-5 x 2,5-4 m långa, 0,2-0,5 m höga och 2 närmast rektangulära 8 x 4 m långa, 0,2-0,4 m höga) uppges finnas på ett område 60 x 40 m i öst-västlig riktning. Lämningarna är på det s.k. Borgberget i Äppelviken, strax öster om Äppelviksskolan. Enligt uppgifter i Stadsmuseets register är lämningarna sannolikt medeltida. En husgrund har 0,2-0,7 m stora stenar samt tegel i ytan. Samtliga lämningar uppges vara gropiga. På området växer grupper med täta buskar. Bergets branta sidor samt från befästningssynpunkt bra läge kan enligt registret antyda förekomsten av en fornborg. Den eventuella borgen begränsas av branta stup i nordväst och sydöst. I syd- sydväst finns en relativt jämn sluttning. Intill en stig finns en antydan till mur av 0,4-1 m stora stenar. Indikationerna av vallar är enligt registret dock så ringa, att borgens äkthet är helt oklar. I Stadsmuseets datoriserade register anges att det rör sig om huslämningar och fornborg? Vidare uppges, att det rör sig om medeltid och att metallsökarfynd av armborstpilar har gjorts. (besök på platsen ger intryck av att de svårskönjbara lämningarna snarare är övertorvade gravar.

RAÄ 142. Uppgift finns om ett jordblandat röse sydväst om Äppelviksskolan. Fornlämningen kan inte längre identifieras.

Fornlämningar som inte finns angivna på ekonomiska kartan eller har förts från Bromma till annan socken.

RAÄ 31. Uppgift om minnessten 1,85 m h föreställande soldat. Text: Lv 13 i beredskap 1940. Stenen är bortförd och platsen anges som parkering (förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan).

RAÄ 58. Röse, som nu tillhör Spånga sn.

RAÄ 59. Gravfält med sju borttagna anläggningar är beläget vid Beckomberga båtsmanstorp. Gravfältet tillhör nu Spånga sn.

RAÄ 60. Gravfält med 11 borttagna anläggningar och med 2 återstående stensättningar är beläget vid Beckomberga båtsmanstorp. Gravfältet tillhör nu Spånga sn.

RAÄ 61. Gravfält från järnåldern – främst äldre järnålder – med 189 undersökta anläggningar är Beckomberga-Råcksta-gravfältet, som togs bort, när Beckomberga sjukhus byggdes. Gravfältet tillhör nu Spånga sn.

RAÄ 74. Uppgift finns om sentida runristning på krön av moränbunden bergrygg NÖ-SV på stenblock av gråsten. Blocket är 1,1 x 0,8 m (ÖSÖ-VNV) och 0,15-0,2 m tjockt. Ristningsytan har oval form och är utförd som en hoprullad orm med texten översatt som ”Paka? gjorde dessa runor”. (Förefaller inte ha markeras på ekonomiska kartan.)

RAÄ 84. Uppgift finns om sentida ristning på liten moränbunden berghäll (NO-SÖ) 0,45 – 0,4 m med bokstäver 5 cm höga. Text; ANDERS. N: 97Z. Efter inskriften finns två motstående halvklotsliknande figurer (förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan).

RAÄ 96. Uppgift finns om två stensättningsliknande bildningar (1 rund 4 m i diam., 0,4 m hög, 1 närmast rektangulär 7 x 5 m) på tomtmark intill och V om stengärdesgård på moränplatå mot NV-sluttning (förefaller inte ha markerats på ekonomiska kartan).

RAÄ 148. Saknas i registret.

RAÄ 149. Saknas i registret.