Kulturstig 2

  Bild på Äppelviken, klicka för förstoring.

Vandring mellan Alvik och Ålsten

 Vandringen tar ca 2 timmar

   Om man börjar vandringen vid tunnelbanestationen i Alvik och går Gustavslundsvägen mot vattnet, passerar man på höger hand SALK-hallen och på vänster det nya Alviks Torg, som är under byggnad (våren 1998). 
 

Karta över Alvik, klicka för förstoring

SALK-hallen och Alviks Torg

SALK-hallen nyuppfördes 1994, sedan den gamla hallen brunnit ned helt i en våldsam brand 1993. Den ursprungliga  hallen uppfördes 1937 och blev Stockholms äldsta idrottshall. Den nya hallen har stora likheter med den gamla, men är mer ändamålsenlig och rymligare. 

Alviks Torg började byggas 1995 och första etappen närmast vattnet blev klar för inflyttning 1996. Hela Alviks Torg, som skall vara färdigt hösten 1998, skall omfatta 4.000 kvm butiker och 30.000 kvm kontor. 

 När man kommer ner till Mälaren, tar man till höger och vandringen följer sedan hela tiden strandkanten. 
 

 ”Vita huset” 
Mellan det röda tegelkomplexet och vattnet ligger först ”vita huset”, en mer än hundra år gammal byggnad, som från början innehöll en mjölksyrafabrik. Över porten står det 1983, men det syftar på det år då byggnaden renoverades för att bli Alfa-Lavals huvudkontor. 
I dag har andra företag sina kontor där. 

 Om man härifrån ser snett bakåt över vattnet, har man till vänster en bra vy över restaurang ”Sjöpaviljongen” och bostadsområdet Tranebergs Strand, som färdigställdes 1994/95. Byggherren, Anders Bodin, som också bygger Alviks Torg, har här strävat efter och lyckats få fram ett högkvalitativt bostadsområde. 
 

Alviks Strand och Barnängen 
Alviks Strands kontorskomplex blev färdigt 1988 och byggdes på Barnängens fabriksområde, som faktiskt sträckte sig ända till Gustavslundsvägen. Vid entrégrinden, vid nuvarande Gustavslundsvägen, låg en mindre byggnad med Shantungskolan, ett skönhetsinstitut, som hörde till Barnängen, och sedan sträckte sig Barnängenområdet ända bort till skogen. På Shantungsskolans plats låg fram till mitten av 1800-talet ett brännvinsbränneri och på senare tid även ett tunnbinderi, som också hörde till Barnängen. 
   Den enda Barnängenbyggnaden, som finns kvar i dag i Alviks Strand, är den stora röda tegelbyggnaden, som tidigare var fabrikslokal men som nu inrymmer kontor och som på ett fint sätt smälter in i den nya bebyggelsen. Barnängen kom till Alvik 1930, då fabriken övertogs från Lars Monténs ljusfabrik. Ljus-fabriken flyttades från centrala Stockholm till Alvik 1864. Fram till 1890-talet fick ljusfabriken en stor del av sin arbetskraft från Dalarna. Dalkullor vandrade från Dalarna till Stock-holm för att arbeta på vår och höst, då det var ont om sysselsättning hemma. Sju dagar tog vandringen men dom fick bra betalt, när dom kom fram, 1,10 kr/dag. 
(Läs mer i BHÅ 1982:22)  
 
Oxhålet 
Sundet mellan Brommalandet och Stora Essingen kallas Oxhålet. På Essingesidan kan man längst i öster se Sparbankernas Data stora kontorskomplex. På den udden låg tidigare Essinge Ångtvätt, som brann ner 1962. Längre västerut, där Dagenhuset ligger, var det tidigare badstrand. Essinge kyrka, vars kampanil (torn) sticker upp över ön, invigdes 1959. 
 
Snabbspårvägsbron 
Direkt efter Alviks Strand (vid Oxhålet) pågår (våren 1998) ett stort brobygge för snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik. 
Snabbspårvägen skall, sedan den passerat bron, som skall heta Oxhålsbron, efter en kort sträcka genom en tunnel, ansluta till Alviks tunnelbanestation. 
 

Karta över Äppelviken, klicka för förstoring

Bergshyddan 
Av Bergshyddan kan man i dag endast se några grundstenar, efter det att huset, efter kraftigt förfall, brann ned 1974. Det hela började redan 1867, när Blackstadius (se nedan) började bränna brännvin av renlav i Bergshyddan. Bränneriperioden blev emellertid kort och 1874 byggdes huset om till sommarbostad. 
 
 Äppelvikens kallbadhus 
Nedanför Bergshyddan låg Äppelvikens kallbadhus. Badhuset, som vilade på 14 pontoner, levererades 1916 och fanns kvar till 1939, då det sjönk, för att man hade glömt att pumpa vatten ur pontonerna. Huset ansågs inte värt att bärgas och repareras, utan försvann därmed.  
(Läs mer i BHÅ 1991:115) 
 
Lilla Sjövillan 
Lilla Sjövillan byggdes i senare delen av 1800-talet som sommarbostad. Huset användes också i början som tvättstuga för familjen Blackstadius och sommargäster. Numera är den permanentbostad. 
(Läs mer i BHÅ 1997:19) 
 
Mangelbodsvillan, Alphyddan och Kulan 
Även dessa hus byggdes i senare delen av 1800-talet som sommarbostäder. Samtliga är i dag permanentbostäder. 
 

Stora Sjövillan 
Stora Sjövillan byggdes 1847 av bryggaren och destillatorn Lars Fredrik Blackstadius. Här brände han brännvin fram till 1864, då huset inreddes till sommarbostäder för uthyrning. Stora Sjövillan hade en gång tre verandor, av vilka den ostliga användes som väntrum för de ångbåtspassagerare, som steg på och av vid den ångbåtsbrygga, som fortfarande finns kvar. Huset är i dag permanentbostad för flera familjer. 
(Läs mer i BHÅ 1990:72)   

 Äppelvikens gård 
En bit upp på Äppelviksvägen (Äppelviksvägen 31) kan man skymta gamla Äppelvikens Gård. Huset har byggts om flera gånger sedan det ursprungligen uppfördes som torpbyggnad på 1750-talet.  På andra sidan vägen låg ekonomibyggnaderna. 1857 köptes gården av bryggare Blackstadius.   

Äppelvikshamnen 
I hamnen efter Stora Sjövillan, där  i dag bara fritidsbåtar finns, låg tidigare en stor brygga. Den användes som lossningsplats för mycket av det byggnadsmaterial, som behövdes för villabebyggelsen i grannskapet under 1920-talet.  
(Läs mer i BHÅ 1964:54) 
 
Borgberget 
Borgberget, som börjar sydväst om hamnen, är 42 meter högt. Om man klättrar upp till toppen, vilket är värt ansträngningen, har man en fin utsikt över Mälaren och omgivningarna 
.

Karta över sunnerdahlska området, klicka för förstoring

Smedslättens gård;

Sunnerdahlska området 
När man kommer ut ur skogen utbreder sig Smedslättens radhusområde. Ursprunget i detta område är Smedslättens gård, som fortfarande ligger kvar, en bit in bland radhusen. 
   Innan gården fanns, låg på området, sedan 1700-talet och en bit in på 1800-talet, ett torp, som hörde till Ulvsunda sätesgård. 

 Smedslättens gård ägdes länge (1858-1935) av släkten Sunnerdahl, därav beteckningen Sunnerdahlska området. En av innevånarna på gården var Magna Sunnerdahl (1908-1935), känd som en stor donator. Hon donerade bl.a. 40000 kronor till Svenska Akademin för inköp av börshuset i Gamla Stan och även medel för flyttningen av Seglora kyrka till Skansen. 

 En stor del av Smedslättens mark såldes till Stockholms Stad 1922. Kvarvarande Sunnerdahlska området omgärdades av ett högt staket med spetsiga järnstolpar. Inom området fanns då förutom gården även handelsträdgård och trädgårdsmästarbostad. Efter Magna Sunnerdahls död 1935 förföll gården, som dock restaurerades i samband med att radhusen färdigställdes 1964. Gården används sedan restaureringen som kontor. 
(Läs mer i BHÅ 1995:13) 
 

Bergviksvarvet - Tegelbruket 
Efter Smedslättens gård tar promenadvägen en sväng runt Bergviksvarvet. På nuvarande varvsområde låg, i början av 1900-talet villor, bl. a. Gustafsborg, som byggdes 1890 och revs 1962. Flera hus fanns på området, men i dag finns endast ett kvar, Lilla Perstorp. 
 På varvsområdet låg fram till slutet av 1800-talet ett tegelbruk, som lydde under Ålstens Gård. Leran hämtades från gropen i det område, som i dag heter Bergviksdälden. 

Bergviksvägen nr 5 är byggt på grunden av gamla Bergviks gård, som låg där fram till 1926. Strax efter Bergviksvägen 1 låg konditoriet Gröna Slätten mellan 1927 och 1944. Huset, som först var sommarställe, flyttades hit omkring 1900 från Stockholmsutställningen. Ännu tidigare låg också här ett tegelbruk. Man kan fortfarande se tegelskärvor i vattnet nedanför Gröna Slätten. 
 (Läs mer i BHÅ 1992:109) 
 

Rotundan och Solviks ångbåtsbrygga 
Efter en stunds vandring kommer man, strax före Solviksbadet, till terrasseringar och en rotunda ovanför Solviks ångbåtsbrygga. Rotundan byggdes ungefär 1926 och i flera år, fram till kriget, konserterade olika militära och andra orkestrar under vackra sommarkvällar. Bromma Hembygdsförening firar, sedan många år, nationaldagen den 6 juni med sång och musik på denna plats. 
(Läs mer i BHÅ 1992:124) 
 
Solviksbadet 
Solviksbadet var det första mer ordnade gemensamhetsbadet i Stockholm. Från början var det en liten sandstrand som gjordes i ordning i enklare form 1925 och sedan utvidgades 1930. En vacker och varm sommardag kunde mer än 6000 personer besöka badet. Mellan 1950 och 80-talet var badet p.g.a. föroreningar avstängt för strandbad. 
 
Ålstensskogen, Ålstensgatan 
Promenaden fortsätter längs vattnet genom Ålstensskogen, där det redan i början av 1900-talet fanns flera sommarvillor. En del har brunnit ned, t. ex. Annero, medan andra finns kvar, t. ex. Skogsbo, där dåvarande stadsingenjören Herman Ygberg bodde i början av 1900-talet. I Skogsbo har i dag Vuxenskolan sina lokaler. 
   Efter skogen kommer man ut på Ålstensängen. Från ängen leder Ålstensgatan upp till 12:ans spårvagn. Husen längs Ålstensgatan, 94 radhus i 12 längor, byggdes 1932-33 i en ny enkel funktionalistisk stil. Husen är K-märkta. En av de mer kända invånarna på Ålstensgatan var statsminister Per Albin Hansson, som i många år bodde i nr 40, (därav benämningen ”Per Albin-husen”) 
(Läs mer i BHÅ 1961:56, 1994:65) 
 

Du kan läsa mer om detta intressanta  område i Bromma Hembygdsförenings årsböcker (BHÅ). Se referenserna efter respektive avsnitt.