Bromma Hembygdsförening

Kulturstig 7

 

Sevärdheter

kring Lillsjön

 

Vandringen börjar och slutar vid Abrahams-bergs tunnelbanestation. Man kan naturligtvis vandra i andra riktningen eller börja vid Ulvsunda slott (punkt 11), där det finns en busshållplats.

Vandringen tar ca 2 timmar. Det finns många bra rastplatser längs vägen, ta med en kaffekorg.

karta.gif (233600 bytes)

 

1. Nora gravbacke

På en grönklädd liten kulle mellan husen finns Nora bys ättehage. 12 gravar från yngre järn-ålder (5 borttagna 1939).

 

2. Runristningarna vid Nora

Helt nära Drottningholmsvägens norra sida, strax före Riksbyvägen, finns två vackra rist-ade hällar. De ristades på 1000-talet och upp-täcktes i samband med bärplockning 1904. Den vänstra runristningen är mycket konstnär-ligt utförd. Texten lyder: ”Sigvid och Sigrev lät rista denna sten efter Sinar, sin fader”. Den högra har texten: ”Närt lät rista dessa runor efter sin fader Fast. Ulv högg”. Ristningarna ligger i ett litet parkområde.

 

3. Norrby båtmanstorp

Följer vi Riksbyvägen norrut kommer vi till båtmanstorpet. Det är knuttimrat med utskju-tande knutar och är av morastugetyp, vilket var vanligt när det gäller båtmanstorp. Stugan har en låg vind och de inre tvärbjälkarna är synliga. Torpet finns markerat på Ulvsunda-kartan från 1743, men stugan som står där nu byggdes omkring 1790. Strax intill finns en parbod där man hade sina kreatur, som bestod av getter, får och en eller två kor.

Av de fem båtsmän, som bodde i Bromma socken (ursprungligen en del av Roslagen), bodde ”nr 60” här på Riksby gårds ägor. Rote-hållare var Riksby, Nora och Norrby gårdar. Torpet var bebott till 1944. Numera används torpet av parkleken.

I närheten hittades 1863 den s.k. Ulvsunda-stenen (se punkt 14).

  

4. Bildristningen i Riksby

I förlängningen av Hemslöjdsvägen, ca 50 m norr om Kvarnbacksvägen, finns en bildrist-ning ristad i en klippvägg. Ristningens ålder är diskuterad och ansågs tidigare  vara från 900-talet men tros nu vara betydligt yngre, kanske från 1600-talet. Bildristningar är sällsynta i stockholmstrakten. Kanske har det funnits en kultplats här. Ristningen föreställer två män, troligen Oden och Tor. Oden håller i sina kor-par Hugin och Munin. Tor håller sin hammare Mjölner samt ett svärd. Bilden av denna rist-ning har blivit Bromma Hembygdsförenings emblem (se baksidan på broschyren).

 

 5. Gliastenen

Utmed Gliavägen, som i gamla tider var för-bindelsen mellan Ulvsunda och Bromma kyr-ka, finns en runsten. Den stod tidigare på Glia gravbacke, men flyttades när flygfältet bygg-des. Bilden består av en drakslinga med huvud- och stjärtändarna sammankopplade nertill. I mitten finns ett mindre kors inhugget i ett större. Texten lyder: ”Gammal och Tjälve de lät resa denna sten efter sin fader, en dug-ande man.Gud hjälpe hans själ”.

 

 6. Linta gravfält

Dold i slånbärssnåren i Lintabergets sluttning mot Lillsjön ligger tomten för Linta fornby. Under slutet av 1600-talet kom ägorna under Ulvsunda och byn raserades. På den höjd som sträcker sig in på flygfältets område finns Brommas största gravfält, bestående av 87 kända högar, rösen och stensättningar. De äldsta gravarna är troligen från 600-talet. Den omgivande skogen låg orörd innanför flyg-fältets avspärrade område i 65 år (öppnades i 1990-talets sista år). En stig leder bort mot Ulvsunda kvarnberg.

 

7. Ulvsunda kvarnstuga

Mjölnarstugan antas vara från början på 1700-talet. Under 1800-talet byggdes den på med en övre våning. En kvarnsten fungerar som trapp-sten utanför stugdörren. Krikonsnår och humle växer runtom.

 

 8. Ulvsunda kvarn

1912 drog en storm över Bromma och vräkte omkull Ulvsunda kvarn, som var från 1600-talet. När flygfältet byggdes 1939 måste man flytta Bällsta kvarn, som stod på flygfältets västra kant. Den placerades 100 m söder om Ulvsundas gamla kvarnplats, som fortfarande kan ses högre upp på berget. Det var Knut Bennet, ägare till Bällsta gård, som hade byggt kvarnen 1855. Hans initialer finns på vidflöjeln ”KB 1855”. Kvarnen är en s.k. holländare med mycket goda egenskaper. Man malde åt de flesta gårdarna i Bromma, ja hit kom även bönder från Spånga, Ekerö och Färingsö för att mala. Verksamheten lades ner 1905 och kvarnen förföll. Den reparerades på 1920-talet och maskineriet förnyades delvis i samband med flyttningen 1939.

 

 9. Mejerivillan

Norr om kanalen mellan Lillsjön och Ulvsundaviken, låg fram till 1938 Ulvsunda lantgård. När patron Nils Persson-Nilsson 1901 skötte gården fanns här 17 statarfamiljer, som bodde i fyra bostadshus. Huvudbygg-naden av trä var omgiven av stall, ladugård, magasin och smedja. Av allt detta finns idag bara kvar den s.k. Mejerivillan, som byggdes 1905.

I undervåningen kyldes gårdens mjölk i stora kar. Det skedde med vatten från Ulvsundasjön. Från mejerivillan fraktades mjölk till staden och här köpte ulvsundaborna sin dagliga mjölk.

 

 10. Spången

Den lilla bron har gamla traditioner. Från slutet av 1600-talet till 1937 förde en gammal sten-bro över ån i slottsalléns förlängning norrut.

 

 

11. Ulvsunda slott

Ulvsunda slott byggdes på 1640-talet i tysk-holländsk renässansstil av fältmarskalken Lennart Torstensson, en av Gustav II Adolfs främsta härförare. Arkitekt var troligen Nicodemus Tessin d.ä. En känd avbildning finns i Suecia antiqua.

Efter Lennart Torstensson, hans son och son-son, brukades Ulvsunda av flera adelsmän: bl.a. riksrådet Ture Bielke, Gustav III:s finans-minister Erik Ruuth och statsminister Gustav Åkerhielm. Flera gatu- och kvartersnamn i Ulvsunda har anknytning till slottsherrarna. Efter Åkerhielms död 1900 började slottets nedgång. Marken började avstyckas till villa-tomter, Kungsholmens Villastad växte fram. Sigfrid Siwertz har skrivit om detta i boken Selambs. Trevinge motsvaras av Ulvsunda slott och Selambshof av Hufvudsta.

Av den ursprungliga prakten återstår inte mycket, men Rikssalen, Musikrummet och Paradisrummet är sevärda med sina praktfulla takmålningar.

1906-1972 var slottet ”sinneslöanstalt”. 1973 -2000 användes det av Landstinget som kurs-gård. I dag är slottet i privat ägo och används som konferensanläggning. Slottet är vanligtvis inte öppet för visning, men intresserade bör kontakta receptionen.

 

Alternativ startplats för kulturvandringen med bussanknytning. Här anknyter också Kulturstig 3, som följer strandpromenaden till/från Alvik.

12. Spårvagnhallarna

Där gatuköket och bensinstationen nu ligger fanns tidigare ändhållplatsen för spårvagnslinje  nr 13. Linjen, som invigdes 1914, hade först benämningen 2B och gick från S:t Eriksplan, senare från Tegelbacken. Här byggdes även en stor spårvagnshall, tidningskiosk och en mjölk-affär. De röda husen vid Ulvsundavägen/ Smedjevägen byggdes som personalbostäder för anställda vid Stockholms spårvägar.

 

13. Smedjevägen

Smedjevägen har fått sitt namn efter smedjan som tillhörde Ulvsunda gård. Den tidigare gårdens ekonomibyggnader låg där spårvagnshallarna låg och fortfarande i slutet av 1800-talet bodde smeden i en stuga där.

    Fabian Månsson och Fredrik Ström ,båda riksdagsmän och författare, bodde här vid gatan. Den sistnämnde verkade kraftfullt  för Lillsjöns skydd. Under andra världskriget bodde en tid den kände teaterförfattaren Berthold Brecht i hans källare på flykt undan nazisterna. 

 

14. Björns hög

På 1860-talet hittade man den så kallade Ulvsundastenen,(jmfr. punkt 3), när man rensade bäcken som förband Judarnsjön med Lillsjön. Den restes säkert till minne över den som byggde en bro för kyrkvägen mot Bromma Kyrka i mitten av 1000-talet. Möjligtvis användes stenen senare som bro över bäcken. På stenen fanns en inristning, som i översättning lyder: ”Sinar och Porkil och Vifastr lät resa sten efter Björn, fader sin, bonde god, byggde Ulvsundi”. Ortsnamnet Ulvsunda är det tidigaste belagda ortsnamnet i Stockholm. Troligen är Björn den förste namngivna person, som vi med bestämdhet kan hävda var stockholmare. Sinar finns också omnämnd i ristningen vid Drottningholmsvägen. Om Sinar är samma person  på de båda ristningarna så var Björn farfar till Sigvid och Sigrev.

På Ulvsunda gravbacke, det forntida gravfältet i västsluttningen mellan Lillsjönäsvägen och Lillsjön finns det ett 15-tal registrerade gravar. Kanske är en av de större gravhögarna Björns grav? På Villa Hemmets gamla tomt finns sedan 1987 Lillsjöns fritids- trädgårdar. Användningen accepteras av fornminnesvården då den inte skadar gravfälten, som ligger någon halvmeter under markytan.

 

15. Villa Stenhyddan

Byggnaden tillhörde tidigare skulptören Gösta Carell, som ritade huset i nära samråd med skulptören Carl Milles, som tillsammans med samtidens konstnärer även svarat för in-redningen i jugendstil. I trädgården fanns tidi-gare skulpturer av Carnell och Milles.

Intill stod flerfamiljehusen Alfredsborg och Torsborg (rivna 1985). Nu finns där Grottparken fritidsgårdar.

 

 16. Lillsjön

Lillsjön är liksom Judarnsjön en rest av ”Linta-sundet” som förband Ulvsundasjön med Mäla-ren(vid Ängbybadet). Fortfarande under tidig vikingatid kunde man båtledes ta sig upp till Karsvik.

Tidigare hade Lillsjön mycket rent vatten, som användes som dricksvatten av nybyggarna i Kungsholms villastad (Ulvsunda) i början av förra seklet. Så är det inte längre, men Lillsjön är lekområde för flera fiskarter och viktig för närliggande delar av Mälaren. Sjön har ett mycket rikt fågelliv med bl.a. sothöna och skäggdopping, på vårarna sjunger näktergalen i snåren SV om sjön. Bland växterna kan nämnas gul svärdslilja, blomvass, topplösa och vallört. Lillsjöparken, området närmast Lillsjön består av en ca 150 m bred ring av skog, äng, park och kolonilotter. Det är ett mycket välbesökt rekreationsområde med sina parkvägar och härliga gräsytor. Parken utsätts   dock ofta för hot om exploatering. Lillsjön kommer att förlora sitt naturvärde om bebyggelsen får inkräkta på grönskan, fornminnen och det öppna kulturlandskapet. Bevara Lillsjöparken!

  

17. Tvätteri

I början på 1900-talet fanns det en tvätt-inrättning Inedal vid Lillsjön. Den låg vid den sydöstra stranden. Ytterligare ett bevis på hur ren sjön var vid förra sekelskiftet.

 

18. Skeppssättning

Under Lillsjönäsvägens vägbank (från 1910) ligger en forntida skeppssättning begravd. Numera är det bara ett kvartersnamn som minner om detta.

 

19. Brännvinsbränning och fiske

Vid Lillsjöns västra strand fanns ett torp Fårhagen (nära bryggan). I början på 1800-talet var det ett brännvinsbränneri, senare omvandlades det till fiskartorp.

Förr fanns det mycket fisk i sjön. På 1870-talet bodde här fiskaren Karl-August Berglund. Fångsterna i Lillsjön bestod av sik, siklöja braxen, gädda och lake. Han och hans fru rodde med fisken till Gamla Brogatan och sålde den på Hötorget. Fiskearrendet betalade han genom att leverera fisk till slottet

Sjön är i dag tillåten för sportfiske – men man måste ha fiskekort.

 

20. I dansens virvlar

På ängen fanns här fram till 1956 Lillsjönäs festplatsmed bland annat två dansbanor, scen och diverse stånd.   Där framträdde  bl.a. Sigge Fürst och Tre Knas  och korades ”Miss Bromma”. I juli 1954 uppträdde den ameri-kanska ”negertrion” Day, Dawn and Dusk. Ännu finns de som var med när ”Snoddas” Nordgren besökte festplatsen och skapade publikrekord.

 

21. Iris koloniområde

Iris koloniområde började som potatisland un-der första världskriget. Att det producerades trädgårdsprodukter råder det ingen tvekan om. 1920 öppnade Kungsholmens villastads han-delsförening en kolonibutik här. Tidigare sträckte sig Iris koloniområde från Lillsjönäs upp mot Abrahamsberg och bort mot Riksby. Nu återstår 58 lotter. Resten flyttades 1939 till Riksby och Glia.

 

22. Lillsjönäs gård

Ägarinnan till Lillsjönäs gård, Charlotta Kindevall gifte sig 1890 med hästspårvagns-konduktören Per August Kindgren 1906 köpte Kindgren två bussar och anställde två frans-män som chaufförer. Det fanns nämligen inte svenskar som var tillräckligt körkunniga. Med dessa bussar startade han Brommas första busslinje från Lillsjönäs till Kungsbron. Kindgren sålde kring förra sekelskiftet tomter för villabebyggelse. Därmed blev Kindgren den som startade Lillsjönäs Villastad som sedan slogs ihop med Kungsholms villastad till det som nu är stadsdelen Ulvsunda. 1908 köpte Stockholms stad gården.

 

Litteratur:

H. Törnsäter, Gliavägen, BHÅ 1992

E Wessén, Runstenarna i Bromma, BHÅ 1968

Brommaboken 1979